Djurskydd agerar för våldsutsatta barn och vuxna

2017-08-10

Länsstyrelsen i Västmanland är bland de första i landet som arbetar strategiskt för att djurskyddshandläggare ska kunna bidra till att även våldsutsatta barn och vuxna upptäcks. Numera orosanmäler de ärenden till socialtjänsten, som får värdefulla underlag till sina utredningar.

Det är djurskyddslagen som ger länsstyrelsernas djurskyddshandläggare rätt att göra oanmälda inspektioner i bostäder och stallar. Handläggarna har större befogenheter att göra hembesök än vad socialtjänsten har. De kan också begära handräckning från polisen.

Eva Eriksmarck som är djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Västmanland — Eva Eriksmarck

– Vi ser mycket misär. Vi kanske är de enda myndighetspersonerna som kommer in i ett hem. Tidigare var vi fokuserade på djuren men nu ser vi till hela familjen. Det är ett samhällsansvar som vi har. Att kunna agera för de som utsätts gör att också vi kan släppa många funderingar, säger Eva Eriksmarck som är djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen i Västmanland.

– Vi får även ta bilder på djurens miljö som ju också är barnens miljö. De lämnar vi över till socialtjänsten när vi gör orosanmälan, säger hon.

Tidigare låg djurskyddet på kommunerna men sedan 2009 är det länsstyrelserna som ansvarar för att förhindra att djur missköts och far illa. Handläggarna möter många människor i kris.

– Vi vet att det finns ett starkt samband mellan våld mot djur och våld i nära relationer. Om det finns brister i ett djurägande kan det också finnas brister i föräldraskapet, säger Pernilla Börjesson som är utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Västmanland.

Samverkan stöttar djurskyddshandläggare

För att ge djurskyddshandläggarna möjlighet att agera även för utsatta barn och vuxna startade länsstyrelsen i Västmanland i fjol tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala och Gävleborg ett samverkansprojekt. Projektet har fortsatt i år och syftar till att stötta handläggare med riktlinjer, rutiner och utbildning.

– De som arbetar med djurskydd har inte valt att arbeta med människor, därför behövs stöd och kunskap i de dagliga insatserna, säger Pernilla Börjesson.

Pernilla Börjesson som är utvecklingsledare på Länsstyrelsen i Västmanland. — Pernilla Börjesson

Länsstyrelserna har inom projektet frågat landets samtliga drygt 200 handläggare om det finns rutiner för att agera. Majoriteten av de svarande uppgav att det saknades.

– Majoriteten svarade också att de hade känt oro för barn och vuxna. Och många säger att det är självklart att man ska agera men att de inte gör det eftersom de inte blir uppbackade av ledningen, säger Pernilla Börjesson.

Orosanmälningar bidrar till utredningar av barn

Djurskyddshandläggarna i Västmanland lämnar orosanmälningar som rör ett femtiotal barn och ett femtontal vuxna per år. För socialtjänsten i Västerås betyder det att de får in anmälningar från en helt ny aktör. Det betyder också att de får ett större underlag till sina utredningar. Ulrica Lindelöf är ledare för teamet som ansvarar för våld i nära relationer samt för mottagningen som tar emot orosanmälningarna.

Ulrica Lindelöf som leder teamet våld i nära relationer på Västerås kommun — Ulrica Lindelöf.

Hon säger att det inte finns någon särskild statistik över ärenden som startat i en anmälan från länsstyrelsen. Men anmälningarna har haft betydelse för utredningar.

– Vi får fotografier från handläggarna och det är betydelsefullt. Om vi ska kunna åka hem till en familj måste vi först starta en utredning och för den behövs det mycket material från olika källor, säger Ulrica Lindelöf.

Anmälningar om våld mot djur väger tungt, enligt Ulrica Lindelöf.

– Våld mot djur visar på våldets allvarlighetsgrad. Den som misshandlar ett djur har passerat en gräns i sin våldsutövning. En sådan anmälan stärker oss när vi gör vår skyddsbedömning.

Lagförslag ökar skydd för djur

För att öka skyddet för djur har riksdagen sagt ja till en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Riksdagen har uppmanat regeringen att ta fram ett förslag på en bestämmelse som ger medarbetare inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården möjlighet att bryta sekretessen för att lämna vidare information om det finns misstanke om att djur far illa.

Pernilla Börjesson välkomnar Lex Maja som bestämmelsen kallas efter en katt som lämnades ensam i en lägenhet.

– Vi vet att djur ibland utsätts för våld för att förövaren ska komma åt personer i nära relationer. Det är en maktstrategi och ett kraftfullt sätt att styra ägaren genom att slå djuret. Det är också så att djurägare drar sig för att lämna förövare därför att man känner ansvar för djuret. Lex Maja gör att vi kan utöka samarbetet med socialtjänsten.

Socialstyrelsens webbsida om Lex Maja som trädde i kraft i april 2019