Kartläggning av våldet viktig för insatserna

2017-09-21

I Skellefteå fick medarbetarna i kommunen och landstinget svara på en enkät om våld. Nu är kartläggningen ett viktigt verktyg för socialtjänstens insatser för dem som utsätts.

Åsa Lööv Wesslund som är utvecklare vid Centrum för kvinnofrid i Skellefteå
Åsa Lööv Wesslund är utvecklare vid Centrum för kvinnofrid i Skellefteå.

När Skellefteå kommun öppnade dörrarna till Centrum för kvinnofrid, CFK, i det stora tegelhuset vid älven överraskades man över att så många våldsutsatta kvinnor kom. Det var för snart tio år sedan. Åsa Lööv Wesslund, utvecklare vid centret, var ensam anställd då.

– Kommunen trodde att det skulle räcka med en anställd men vi insåg snart att vi behövde mer personal. Vi insåg också att vi behövde undersöka hur vanligt det var att kvinnor, män och barn är våldsutsatta, säger Åsa Lööv Wesslund.  

Kartläggningen synliggjorde våldsutsattheten

År 2013 gjorde CFK en undersökning bland 9000 kommun- och landstingsanställda för att få reda på hur många som är våldsutsatta och hur många som hade utövat våld. De undersökte också hur de kommunala verksamheterna arbetade med frågor om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

– Syftet var att få en bild av hur våldet ser ut i kommunen. Genom kartläggningen ville vi synliggöra problemet. Det var också ett sätt att försöka nå politiker och allmänhet och visa att arbetet mot våld behöver prioriteras, säger Åsa Lööv Wesslund.

Knappt hälften av de anställda svarade på enkät

För att göra kartläggningen rekryterades en extern projektledare. En enkät skickades med mejl till 8 000 anställda inom kommunen och till 1 000 anställda inom landstinget, både kvinnor och män.

Enkät som användes vid kartläggningen i SkellefteåTotalt svarade 3 826 personer vilket motsvarar 42,5 procent.

– Vi visste att det kunde bli ett stort bortfall så vi valde att skicka till många för att få fler svar. Eftersom svarsfrekvensen blev låg är resultatet inte statistiskt säkert, men jag är ändå nöjd med att nästan 4 000 personer svarade, säger Åsa Lööv Wesslund. 

I enkäten ställdes frågor om utsatthet för olika typer av våld i nuvarande eller tidigare relationer, men också om respondenterna hade utövat våld mot någon. Det ingick även frågor om de som varit utsatta sökt stöd för sin situation och vilka aktörer man kände till i kommunen som arbetade med våld i nära relationer.

Ärliga svar i enkät överraskade kommunen

I svaren uppgav 59 personer att de var utsatta för psykiskt våld i sin nuvarande relation och 376 att de varit utsatta för psykiskt våld i en tidigare relation. 60 personer uppgav att de använt fysiskt våld mot en partner.

– Jag är generellt förvånad över att de svarat så ärligt ändå: ”Ja, jag har utsatts”. Det är också 18 personer som berättat att de slagit sina barn, berättar Åsa Lööv Wesslund.

Som en del i kartläggningen skickades även en enkät till 120 verksamhetschefer i kommunen med frågor om hur de arbetar mot våld, 39 av cheferna svarade. Dessutom intervjuades fyra chefer från verksamheter som CFK samarbetar med. Svaren visade att bara två verksamheter, kvinnojouren och åklagarmyndigheten, förde statistik över antalet ärenden som rör våld i nära relationer.

– Det var viktigt att kunna påpeka att det fanns brister i hur en del verksamheter förde statistik om våldet, säger Åsa Lööv Wesslund.

Marknadsföring behövs av centret för att nå utsatta

Även verksamheten inom CFK utvärderades. Kommunen gjorde sju intervjuer med kvinnor som hade kontakt med centrumet som visade att kvinnorna var nöjda och tyckte att de hade fått bra hjälp och stöd.

– Det gav en fingervisning om att vi var på rätt väg och att vi ska fortsätta arbeta som vi gör. Men en slutsats var att vi behöver marknadsföra oss mer, så att vi syns.

Kartläggningen har stärkt arbetet vid centrumet på flera sätt, enligt Åsa Lööv Wesslund.

– Oavsett undersökningen skulle vi ha arbetat vidare med frågorna. Men den har gett oss stöd och argument för att göra särskilda satsningar, som att öka kunskapen om våld och att göra arbetsgivare medvetna om att de anställda kan vara utsatta för våld.

– Och det går att prata om frågan nu på ett mer naturligt sätt än tidigare.  

Även våldsutövare kommer till centret 

Som ett led i arbetet har CFK genomfört en bred utbildningssatsning om våld i nära relationer bland anställda inom kommunen, Polisen, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket.

CFK startade i slutet av 2009 efter en projektperiod och varje år har verksamheten kontakt med mellan 160 och 180 kvinnor som har utsatts för våld av en nuvarande eller tidigare partner. Ett tiotal våldsutsatta män kommer också samt runt ett tjugotal barn. Till verksamheten hör även Centrum för män som tar emot våldsutövare.

Fakta

I Socialstyrelsens författning, "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)", finns krav på att socialnämnden ska analysera hur utbudet av insatser och tjänster för våldsutsatta och barn som bevittnat våld i kommunen motsvarar de behov som finns.

Som ett led i detta uppmuntras nämnderna att hämta in statistik om hur många våldsutsatta det finns i kommunen.

Uppgifterna kan komma från myndigheter som polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård, och från kvinnojourer eller andra verksamheter inom frivilligrörelsen.

Kan man inte göra en egen undersökning går det också att bryta ner nationella siffror för att få en uppfattning om hur många som är utsatta lokalt.

Det här är en uppdaterad version av en text som ursprungligen publicerades på webbstöd för kommuner den 12 juni 2015. 

Socialstyrelsens webbsida med författningen "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)"

Alla lärande exempel

Senast uppdaterad: 2023-07-01