”Lagstiftningen är grunden för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck”
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland har regeringens uppdrag att arbeta nationellt med att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Centrumet driver bland annat en stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa samt ett webbaserat stöd.
Serine Gunnarsson och Christina Malmqvist är båda sakkunniga vid centrumet.
Vilket uppdrag har Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck?
– Länsstyrelsen Östergötland har sedan 2005 haft det nationella uppdraget att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget har sedan 2014 genomförts av Nationella kompetensteamet som då också fick i uppdrag att driva en nationell stödtelefon för yrkesverksamma. 2020 blev kompetensteamets uppdrag permanent.
I oktober 2022 ombildades teamet till ett Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Centrumet ska stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell, regional och lokal nivå.
Vad kan ni bistå med till universitets- och högskolelärare?
– Vi kan stötta universitets- och högskolelärare i att få förståelse för ett komplext kunskapsområde. Vi kan även hjälpa lärare att se på hedersrelaterat våld och förtryck utifrån olika professioners perspektiv, det behövs för att lärare ska kunna anpassa utbildningen till respektive program. Vi kan även resonera tillsammans med lärare kring hur kunskapen kan omsättas i praktiken – att göra den relevant i yrkesverksammas arbete. Ett sätt att öva det är att lärarna ger studenterna fallstudier. Det är av vikt att fallstudierna inte syftar till någon form av värdegrundsdiskussioner utan utgår från lagar, mänskliga rättigheter och barnkonventionen.
Vad är viktigt att tänka på som universitets- och högskolelärare vid undervisningen om hedersrelaterat våld och förtryck?
– Det viktiga är dels att ge kunskap om hederskontexten för att få förståelse för dess normer och värderingar, dels att förmedla tydligt att det handlar om våld. Yrkesverksammas prioritet måste ligga på skydd av den som är utsatt. Av betydelse är även att särskilt fokusera på barnperspektivet. Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är uttrycksformer för våldet.
– Hedersrelaterat våld handlar om ett kollektivt sanktionerat, utövat och/eller pådrivet våld. Våldet kan även utföras av en enskild person, men motivet är fortfarande att bevara familjens, släktens eller ett större kollektivs heder. Våldet kan ta sig olika uttryck och används för att försvara de normer som råder inom gruppen och individen är alltid underordnad de här normerna. Även om en person inte aktivt utövar någon form av våld, så kan förövaren uppmuntras och skyddas av familjen, släkten eller kollektivet. Den utsatta får heller inte stöd eller 
bekräftelse för sin utsatthet i det inre nätverket. I stället uppmanas den utsatta till att inordna sig i regler och förväntningar för att på så sätt undgå bestraffningar.
Det kan leda till att de som växer upp i en hederskontext inte uppmuntras eller ges tillgång till viktiga verktyg för att lära sig att bli en egen, självständig person. Att vilja bestämma över sitt eget liv kan därför vara förenat med mycket skuld och skam. Familjens regler är ofta också så normaliserade att den som är utsatt inte alltid förstår det – ”det är ju mitt fel att jag är kär i fel person” är en vanlig kommentar. Det är av betydelse att den som möter utsatta i sitt yrke förstår och kan sätta sig in i hur det är att inte få välja hur man vill leva sitt liv.
– Våldet drabbar flickor och kvinnor i störst utsträckning och det grundar sig i att hennes sexualitet ska kontrolleras för bevarandet av familjens, släktens eller kollektivets heder. Den som bryter mot normerna drar skam över hela familjen och påverkar familjens anseende och då uppstår ett tryck att återupprätta och skydda familjens heder. Genom att utöva våld återställs ordningen och i normalfallet fördöms inte ett sådant brott i den här kontexten. Våldet kan även vara ”förebyggande”.
– Pojkar är också utsatta för våld. Dessutom, unga pojkar är inte sällan tvingade till att till exempel bevaka, bestraffa och kontrollera systrar och andra kvinnliga släktingar eller familjemedlemmar. Det finns sålunda olika slags utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck och vi får inte missa hur de unga pojkarna är utsatta.
– Det är även betydelsefullt att förmedla till studenterna att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck vilar på lagstiftning samt på internationella konventioner. Därför behöver studenterna reflektera över hur de som yrkesverksamma ska kunna omsätta lagstiftningen i praktiskt arbete för att hjälpa utsatta. Lagstiftningen är ett viktigt verktyg i att kunna skydda och stödja utsatta.
010-223 57 60 är numret till stödtelefonen för yrkesverksamma som drivs av Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Mer om det nya centrumets uppgifter i förordningen: Förordning (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Svensk författningssamling 2022:2022:1345 - Riksdagen