Stort behov av utbildning för att införa examensmålet

Lärare och utbildningsansvariga vid universitet och högskolor behöver mer utbildning i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna implementera det nya examensmålet på det sätt regeringen avsåg när det infördes i Högskoleförordningen. Det visar den första svenska studien som gjorts av forskaren Ninni Carlsson vid Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.

Studien genomfördes 2018 till 2020 som en del av Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag att erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd till de åtta professionstutbildningar som berörs av det nya examensmålet. Hur såg utbildningsbehoven ut? Vilka möjligheter och vilka svårigheter såg de med att ta sig an området? Hur långt hade de kommit i arbetet?

Stort behov av utbildning om våld bland lärare

En hög andel, 68 procent av lärarna och 70 procent av personal med övergripande utbildningsansvar, bedömde att de själva behövde utbildning för att kunna införa examensmålet i sina professionsutbildningar. Sammantaget tyder dock studien på att behovet är ännu större, menar Ninni Carlsson.

– Det blev till exempel tydligt då det gick att kommentera frågan om utbildningsbehov. Samma förhållanden hade lett till helt motsatta svar; vi har eller vi har inte behov av utbildning. Att ha enstaka kunniga lärare eller att kunna några delar av våldsområdet sågs av vissa som en brist, av andra som en tillräcklig resurs.

Svårigheter att tolka examensmålet

Generellt utbildade de inom en för liten del av området. Något som, enligt Ninni Carlsson, i sin tur hänger samman med en förvirring runt examensmålet. I både enkät och intervjuer fanns kritik mot hur det var formulerat. Där tolkades ”mäns våld mot kvinnor” som snävt och förenklat, bokstavligen som mäns våld mot kvinnor i partnerrelationer medan ”våld i nära relationer” beskrevs som brett och inkluderande och där det ingick fler kategorier av våldsutsatta såsom barn, män, äldre, hbtq-personer.

Men i Sveriges nationella strategi att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som antogs av riksdagen i januari 2017, är ”mäns våld mot kvinnor” det breda paraplybegrepp som omfattar allt våld och hot om våld mot flickor och kvinnor i både det privata och det offentliga, och inkluderar våld i nära relationer även mot pojkar, män och de som inte identifierar sig som kvinna eller man.

– Sverige har gått längre än andra länder i sitt arbete med den europeiska Istanbulkonventionen. Obligatorisk utbildning för professionerna, genom examensmålet, är en åtgärd för det jämställdhetspolitiska delmålet att detta våld ska upphöra, säger Ninni Carlsson.

Missuppfattningen hade fått konsekvenser för möjligheterna att arbeta in examensmålet.

– Man misstolkar omfattningen av uppdraget och de flesta efterfrågade bara utbildning om de våldsformer som de redan undervisade i, vilket var just våld i nära relationer. Olika former av sexuellt våld som inte sker i nära relationer hamnade utanför.

Viktigt att tydliggöra begreppen

Att tydliggöra begreppen är en nyckel i det fortsatta arbetet, menar hon. De som ansvarar för undervisningen behöver få kännedom om avsikten med examensmålet, vilka våldsformer och professionsfärdigheter de förväntas ha kunskap om för att de lagstadgade kraven ska bli uppfyllda.

I studien uppgav 87 procent av lärosätena att de hade infört examensmålet i sina utbildningsplaner. Men bara drygt hälften, 59 procent, hade infört lärandemål, något som enligt Ninni Carlsson är nödvändigt för att garantera att studenterna verkligen blir examinerade i ämnet. Med andra ord uppfylldes inte de lagstadgade kraven på samtliga lärosäten vid tiden för studien.

– De flesta är i grunden positiva till examensmålet. Man uttrycker att det är viktigt och vill införa det. Här finns ett stort engagemang som vi måste ta tillvara! För att det ska vara möjligt måste det finnas en förståelse för deras situation och utgångsläge.

Rekommenderar ett omfattande stöd

Som helhet hade institutionerna mycket ojämlika förutsättningar från början i att införa examensmålet, till exempel i hur länge de hade utbildat inom området och i lärarresurser och kompetens. Utbildningsanordnarna visade sig vara en mycket heterogen grupp. Alla startade inte på samma ruta när examensmålet infördes. Det här är viktigt att se och förstå, för att kunna ge stöd där det behövs.

– Min slutsats är att stödet måste vara både mångårigt och omfattande, säger Ninni Carlsson.

Nu går kartläggningen vidare. Ninni Carlsson är i full gång med en uppföljande studie, också den inom ramen för Jämställdhetsmyndighetens regeringsuppdrag. Syftet är att ta reda på vad som hänt sedan sist, hur arbetet har utvecklats och om behoven ser annorlunda ut, nu tre år senare. Resultatet av den nya studien ska presenteras i januari 2023.

---

Framgångsfaktorer för att införa examensmålet:

---

• Att regeringens avsikt med examensmålet är tydligt för var och en vad gäller syfte och innehåll.

• Att lärosätena får utbildning för breddad kunskap om våld och professionsfärdigheter som ingår i den nationella strategin, och färdigheter i program och kursutveckling inom våldsområdet.

• Att de kompetenser och det stora engagemang som finns på lärosätena tas till vara i denna kunskapsutveckling, till exempel genom olika kollegiala samarbeten och bildande av nätverk för kunskapsutbyte.

• Att digitala verktyg utvecklas som kunskapsstöd till lärosätena, med material och andra resurser som behövs för att bättre kunna bedriva utbildning för studenter inom området. Detta har nu Nationellt centrum för kvinnofrid skapat på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten efter rekommendationer från studien.

• Att det finns ett uttalat och aktivt stöd för lärosätenas komplexa och tidskrävande arbete i alla beslutsled. Legitimitet och goda förutsättningar är avgörande.

Forskarpresentation av Ninni Carlsson i NCK:s kunskapsbank

Jämställdhetsmyndighetens webbplats och rapporten "Lärosätenas utbildningsbehov i frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i när relationer. Slutrapport." av Ninni Carlsson (2020), Göteborgs universitet och Jämställdhetsmyndigheten