Om examensmålet

Sedan mitten av 2018 är kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer obligatoriskt i grundutbildningar till yrken som innebär möten med våldsutsatta kvinnor och barn. Förändringen i högskoleförordningen är ett led i Sveriges arbete mot våld. 

För att våldsutsatta och deras barn ska få det skydd och stöd de har rätt till, samt våldsutövare få hjälp med att upphöra med våldet, krävs det att yrkesverksamma har kunskap om våld och att denna kunskap är förankrad i forskning. Det innefattar kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer sett ur ett samhällsperspektiv; och våldets former, kännetecken och konsekvenser sett ur ett individperspektiv. 

I mars 2017 meddelade regeringen att det skulle göras en förändring av högskoleförordningen (1993:100). Ett nytt obligatoriskt kunskapsmål skulle föras in i ett antal examensbeskrivningar med formuleringen ”Visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer”. 

Förändringen i högskoleförordningen gäller fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, sjuksköterskeexamen, socionomexamen och tandläkarexamen. Samma kunskapsmål har också förts i tandhygienistexamen (2019).  

Utredningar pekade på behov av kunskaper om våld

Flera statliga utredningar, propositioner, publikationer och myndighetsrapporter har genom åren konstaterat behovet av kunskaper om mäns våld mot kvinnor i yrkesutbildningar. Vilka utbildningar som varit berörda har varierat över tid. 

Genom Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) ändrades 1999 examensordningarna för juristexamen samt teologexamen. Formuleringarna upphävdes 2007 för att anpassa utbildningarna till Bolognadeklarationen. 

Kvinnofridspropositionen (1997/98:55) (pdf)

tandvårdsinstrument, munstycken till borrar och sug.Högskoleverket föreslog 2004 att föra in krav på kunskap om mäns våld mot kvinnor i examensordningarna för examen som barnmorska, läkare, lärare, psykolog, psykoterapeut, sjuksköterska, socionom och tandläkare.

Detsamma skulle gälla för social omsorgsutbildning och utbildningar som ledde till examen som röntgensjuksköterska, sjukgymnast, specialistsjuksköterska och specialpedagog. 

Genusperspektiv och mäns våld mot kvinnor. Ett regeringsuppdrag (Högskoleverket 2004) pdf

Den statliga utredningen "Slag i luften" lyfte 2004 frågan om utbildning i yrkesutbildningar. Det konstaterades att de nya examenskraven – som skulle se till att frågor om våld mot kvinnor skulle bli belysta i relevanta yrkesutbildningar – aldrig ändrades på det sätt som avsetts i Kvinnofridspropositionen från 1998. 

Slag i luften. En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) pdf

Kartläggningar av utbildningar

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) genomförde 2009 och 2010 två kartläggningar av kortare och längre högskoleutbildningar. Kartläggningarna visade att endast vart tredje program undervisade om mäns våld mot kvinnor på grundutbildningen. Ännu färre program hade undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i samkönade relationer. 

Kartläggning av fristående universitets- och högskolekurser i ämnet mäns våld mot kvinnor (NCK 2009) pdf

Nationell kartläggning om hur mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer beaktas i grundutbildningar vid universitet och högskolor (NCK 2010) pdf

NCK har även 2013 följt upp och utvärderat utbildningsinsatser som har genomförts inom ramen för tidigare regeringars handlingsplaner mot våld. NCK konstaterade att det fanns behov av en samordnad utbildningspolitik för yrkesutbildningar på universitet och högskolor samt fortbildning av yrkesverksamma. 

Utvärdering av utbildningar (NCK 2013) pdf

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) redovisade 2015 en kartläggning om hur frågor om mänskliga rättigheter och specifikt mäns våld mot kvinnor samt våld mot barn beaktades i flera yrkesutbildningar. UKÄ konstaterade att undervisningen behövde utvecklas för att studenterna ska få de kunskaper de behöver för att möta våldsutsatta personer i sina kommande yrken.

Hur mänskliga rättigheter, mäns våld mot kvinnor och våld mot barn beaktas i högre utbildning (UKÄ 2015) pdf

Istanbulkonventionen kräver utbildning för yrkesverksamma

En bidragande faktor till införandet av det nya kunskapsmålet är att Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet – Istanbulkonventionen – trädde i kraft i Sverige den 1 november 2014. 

Istanbulkonventionen kräver att stater som anslutit sig till konventionen ser till att yrkesverksamma som kommer i kontakt med brottsoffer eller förövare ska ha utbildning om hur man kan förebygga och upptäcka våld, jämställdhet mellan kvinnor och män, brottsoffrens behov och rättigheter samt hur man kan förebygga sekundär viktimisering. 

Om Webbstöd för lärosäten

Webbstöd för lärosäten är ett kunskapsstöd för dig som undervisar om våld på universitet och högskolor. Syftet är att erbjuda ett samlat stöd som fördjupar och breddar kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att underlätta arbetet med att implementera examensmålet. Webbstödet har tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten

illustration med en person i mörkrosa skjorta och mörkblå byxor vid en whiteboard.
Senast uppdaterad: 2022-11-08