Anmäla oro för barn är ett krav i lagen

Barn kan fara illa av många olika orsaker. Det kan förekomma fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp eller försummelse (att barnet inte får den omsorg det behöver). Men det kan också vara att barnet lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer.

Inga bevis krävs

Det räcker med att personalen känner en oro för barnet för att en så kallad orosanmälan ska göras. Det krävs inga bevis på att barnet faktiskt far illa. Personalen kan utgå från sina egna iakttagelser och sin egen bedömning. Det är inte heller nödvändigt att ta ställning till orsaken.

I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) anges att vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett våldsutsatt barn eller ett barn som bevittnat våld.

Ansvaret för att utreda situationen ligger helt på socialtjänsten. Målsättningen med utredningen är att få en klar bild över barnets situation så att det kan få stöd och skydd vid behov.

Sök stöd hos andra

Den personal som ska göra en anmälan kan ha ett behov av att få stöd eller samråda internt med en chef eller erfarna kolleger innan denna görs. Om det finns en osäkerhet är det också möjligt att först konsultera socialtjänsten utan att barnets identitet röjs.

Anmälan bör helst vara skriftlig. Men i brådskande fall kan personalen göra en muntlig anmälan först och därefter bekräfta den skriftligt. Som regel ska anmälan göras till socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet bor. Tänk på att en anmälan alltid ska ske skyndsamt. I akuta fall utanför kontorstid finns vanligtvis en socialjour eller liknande dit anmälan kan göras.

Det är ett personligt ansvar att anmäla i sin yrkesroll och ansvaret kan aldrig läggas över på någon annan. Det är inte heller möjligt att göra en anmälan anonymt.

Vad händer sedan?

I samband med att en anmälan görs kan anmälaren efterfråga ett möte eller återkoppling med socialtjänsten. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden lämna information på begäran till anmälaren om en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår "om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta". Om en utredning inleds är anmälaren också skyldig att lämna alla de uppgifter som kan vara av betydelse i sammanhanget.

FAKTA 

Om en vårdnadshavare inte kan ta sitt ansvar fullt ut är det socialtjänstens ansvar att se till att barn får det stöd och den hjälp de behöver. Men socialtjänsten behöver hjälp med att uppmärksamma barn som far illa. Därför är de som kommer i kontakt med barn inom vissa verksamheter skyldiga att genast anmäla om det finns kännedom eller misstanke om att de far illa. Studier har visat att sker en underrapportering i de här fallen.

Socialstyrelsens webbsida om orosanmälan om barn som far illa

Utbildningsfilm från Socialstyrelsen