Att tänka på i mötet med våldsutsatta

Våld i nära relationer är vanligt förekommande och våldsutsatta kvinnor söker ofta hjälp inom hälso- och sjukvården eller kommer som patienter till tandvården. Men det är sällan som kvinnan berättar spontant om utsatthet för våld.

Tänk på att

• prioritera handläggningen så att kvinnan slipper vänta. 

• tala i enrum och använd auktoriserad tolk vid behov. Fråga rakt på sak om kvinnan blivit slagen, knuffad, sparkad och så vidare. Ge alltid ett kort med numret till stödtelefonen Kvinnofridslinjen (020-50 50 50) och erbjud återbesök eller uppföljande samtalskontakt. 

• upplysa om vanliga reaktioner på våldet och informera om hur kvinnan kan få stöd att hantera dem. 

• slussa vidare. Kvinnan kan även behöva stöd för att söka hjälp hos andra myndigheter. 

• undersöka riskerna för ytterligare våld. Är kvinnan trygg med att gå hem?

  ---

Särskild sårbarhet för våld

En del kvinnor kan befinna sig i en särskild sårbarhet som en följd av samhällets diskriminering och marginalisering. Detta kan gälla hbtqi-personer samt yngre och äldre kvinnor, men även kvinnor med funktionsnedsättning eller de som har utländsk bakgrund. 

Tänk på i möte med äldre

• Om äldre kvinnor söker hälso- och sjukvård för skador uppmärksammar personalen inte alltid om de uppstått som en följd av våld och övergrepp. I stället kan man tro att de är åldersrelaterade.

• Många kan också ha svårt att föreställa sig att äldre kan utsättas för till exempel sexuellt våld och grovt fysiskt våld i nära relationer. Det är viktigt att det finns en insikt om att även de här formerna av våld drabbar äldre.

• Hälso- och sjukvårdspersonal bör alltid fråga äldre kvinnor, precis som yngre, rutinmässigt om de varit utsatta för våld.

Om våld mot äldre i NCK:s kunskapsbank

Tänk på i möte med patient med funktionsnedsättning

• Som i alla möten med våldsutsatta kvinnor bör personalen ha ett öppet och icke dömande sätt, inte tvivla på kvinnans historia eller skuldbelägga henne.

• Fråga om hon behöver hjälp med att göra en polisanmälan eller få stöd. Informera om vilka möjligheter som finns.

• Vid en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan det vara extra viktigt att ställa korta, konkreta och vardagsnära frågor. En kvinna i den situationen kan ha ännu svårare för att förstå att det hon är utsatt för är våld och brottsligt. Se till att hon konfirmerar den information hon fått så att det blir möjligt att rätta till eventuella missuppfattningar.

Om våld mot personer med funktionsnedsättning i NCK:s kunskapsbank

Tänk på i möte med hbtqi-personer

• Genom att genomgående använda begreppet ”partner” ger vårdpersonalen en signal om att det finns en öppen attityd och insikt om att alla inte lever i

  

  heterosexuella förhållanden.

• Precis som med alla våldsutsatta är det viktigt att ställa frågor om våld i enrum. I de här fallen kan dessutom en ”medföljande vän” i själva verket visa sig vara den partner som utsätter patienten för våld.  

• Det kan också vara viktigt att vara medveten om att personen kan vara utsatt för diskriminering, kränkningar eller våld i vardagslivet på grund av sexuell läggning eller könsidentitet och att detta kan förstärka en eventuell utsatthet i en nära relation.

Om hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer i NCK:s kunskapsbank

Tänk på i möte med patient som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck

• Det är viktigt, inte minst ur säkerhetssynpunkt, att få en helhetsbild av kvinnans situation eftersom det kan finnas flera förövare.

• Om hälso- och sjukvårdspersonal frågar efter våld, kränkningar och kontroll kan det hjälpa kvinnorna att berätta.

• Personalen bör göra en riskbedömning för att utreda om det finns behov av skydd och kontakt med socialtjänst eller remittering till kurator till exempel. Om personen är minderårig finns det en skyldighet att anmäla till socialtjänsten.

Om hedersrelaterat våld och förtryck i NCK:s kunskapsbank

Grundläggande kunskap är viktigt

För ett adekvat omhändertagande av våldsutsatta kvinnor är det viktigt att ha grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 

Det handlar både om vilka former och uttryck våldet tar sig och hur den som utsätts för våld kan reagera. Kvinnor som utsätts för våld identifierar sig till exempel sällan som en ”misshandlad kvinna”. Ofta förringar kvinnan våldet och försvarar förövaren. När de söker vård är det ovanligt att de berättar spontant om sina erfarenheter av våld. Det är därför betydelsefullt att vårdpersonalen ställer frågor om våld, rutinmässigt eller vid misstanke om våld.

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för kopplingar mellan våldsutsatthet och fysisk och psykisk ohälsa. Våldet påverkar hälsan på flera olika sätt, både akut i form av skador, och på sikt i form av andra fysiska och psykiska åkommor. Därför söker våldsutsatta kvinnor även vård för symtom av kronisk karaktär. Ofta är de inte medvetna om att symtomen kan hänga samman med det våld de utsatts för. Kronisk smärtproblematik, svårförklarliga psykosomatiska symtom och psykiska besvär är vanligt och leder till mycket lidande.

Om våld i nära relationer i NCK:s kunskapsbank