"Se till sårbarhetsfaktorerna hos den som är utsatt"

Porträtt Henrik BelfrageHenrik Belfrage är professor i kriminologi. Han har bland annat studerat och varit medförfattare till ett antal hot- och riskbedömningsinstrument.

Tycker du att vårdpersonal som möter våldsutsatta bör använda sig av existerande instrument för att göra en första hot- och riskbedömning?
– Ja, det tycker jag. Det behöver inte vara särskilt tidskrävande och jag tycker att man åtminstone bör ha tillgång till en enklare struktur. Det finns ett par olika sätt att göra det på. En variant är det man kallar för ”triage” som är en metod för att sortera och prioritera sina fall. Det handlar om att försöka se primära varningssignaler för våld. Det kan ge en första överblick och fungerar på samma sätt som när man prioriterar patienter på akuten, något som vården gör hela tiden.

– En annan väg är att använda sig av kortversionen av SARA som är ett strukturerat professionellt instrument, en slags checklista med ett formulär som utgår från femton olika väl belagda risk- och sårbarhetsfaktorer. Vid olika former av partnervåld kan det på sitt sätt vara mindre komplicerat än triage.

Vad bör man tänka på när man gör en bedömning av risk och hot?
– Det är viktigt att se till sårbarhetsfaktorer hos den som är utsatt, det är ofta där det brister. I hur hög grad normaliserar kvinnan våldet och hur rädd är hon? Om kvinnan är så rädd att hon därför inte vill ha något skydd alls – då behövs det definitivt extra mycket stöd och andra åtgärder. Man bör ha en kortare utbildning för att kunna genomföra den här formen av hot- och riskbedömningar men det behöver inte vara omfattande. Den stora risken annars är att man inte gör en samlad bedömning utan bara använder instrumentet som ett test där man räknar ihop riskfaktorerna. Och då blir det inte bra.

Hur ska vårdpersonalen agera om det finns en allvarligare hotbild?
– I första hand tycker jag att det borde finnas personer på landstingens/regionernas säkerhetsavdelningar som har en mer djupgående utbildning och träning i att göra hot- och riskbedömningar som man kan vända sig till. Är det högprioriterat bör det definitivt gå vidare till någon som har en längre utbildning och omfattande erfarenhet inom området. Men exakt när det är dags att lämna över fallet till någon annan måste den professionella yrkesutövaren själv fatta beslut om. 

Fakta

SARA är en förkortning för Spousal Assault Risk Assessment.

Den svenska versionen av SARA (SARA:SV) är en utvecklad version (förkortad och förändrad) av den ursprungliga SARA. I Nordamerika går guiden under namnet B-Safer.

SARA:SV är en guide som används för att bedöma risken för upprepat partnervåld. 

Socialstyrelsens webbsida om SARA

Senast uppdaterad: 2022-04-06