Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck kan se ut på många olika sätt. Det kan vara hot, misshandel, kränkningar, stark isolering och kontroll. Ofta handlar det om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv få välja partner.
Typiskt för hedersrelaterat våld är dess kollektiva uttryck. Det kan finnas ett stort antal förövare, ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen. Därför är det viktigt att samtala med patienten enskilt.
"Vårdpersonal kan inge hopp"
PRAKTISKT STÖD Origo är ett länsövergripande resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld i Stockholm. Enligt Anna-Lena Näsström som är barnmorska på centrumet är det viktigt att anställda visar på att det finns hjälp för den som är utsatt.
Intervjun med Anna-Lena Näsström om att möta patienter som är utsatta för hedersrelaterat våld
Oro kring oskuld och heder
PRAKTISKT STÖD Det är inte ovanligt att unga flickor som lever med hedersrelaterat våld och förtryck söker till hälso- och sjukvården för oro kring oskuld och heder. Detta eftersom det i vissa grupperingar anses vara skamligt att kvinnor har sexuella relationer innan de gifter sig. NCK har på regeringens uppdrag tagit fram en handledning för hälso- och sjukvården om stöd till flickor och kvinnor som drabbas av hedersproblematik.
Material ur NCK:s handledning "Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder"
Nationell handlingsplan mot könsstympning
FAKTA Könsstympning fördöms internationellt och FN ser det som en allvarlig kränkning och ett grovt brott mot flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. De flesta könsstympas som barn men åldern då ingreppet utförs, typen av ingrepp och omfattningen varierar. Sedan 2018 finns en nationell handlingsplan mot könsstympning.
Forskning om hedersrelaterat våld
LÄSTIPS "Heder och samhälle. Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar" (2019) från Örebro universitet beskriver det hedersrelaterade våldets och förtryckets omfattning och karaktär. Rapporten tar också upp hur hjälpinsatser ges och tas emot. Innehållet bygger på en studie som i sin tur består av kvalitativa och kvantitativa delstudier och har gjorts på uppdrag av Stockholms, Göteborgs och Malmö stad 2017–2018.