Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
2017-09-20
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.

– Våld är ett allvarligt folkhälsoproblem. Kvinnor som är utsatta för våld har fler hälsoproblem, är mer oroliga och deprimerade och det ökar risken för komplikationer under graviditeten, säger Lena Axén, samordningsbarnmorska i Region Uppsala.
Socialstyrelsen rekommenderar att rutinmässiga frågor om våld ställs av mödrahälsovården. Även Barnmorskeförbundet har sedan länge uppmanat barnmorskemottagningarna att ha motsvarande rutiner.
I Region Uppsala har frågor om våld till gravida kvinnor varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Då var de bland de första i Sverige med att ställa frågor till alla gravida som en del i ett forskningsprojekt. Sedan 2001 har landstinget haft en rutin som innebär att alla gravida kvinnor ska få frågan om erfarenheter av våld.
Frågor om våld ska ställas när tillfälle ges
Lena Axén började som samordningsbarnmorska våren 2012 och frågorna om våldsutsatthet är fortfarande ett viktigt arbetsområde. Det tidiga intresset bland barnmorskorna i Uppsala har gett en stadig grund att utveckla verksamheten ifrån. Enligt vårdprogrammet ska frågorna ställas någon gång under kontakten med barnmorskan.
– Rutinen är att man ska fråga när tillfälle ges. Det vanligaste är att fråga tidigt under graviditeten, det kan vara när man tar prover eller gör en undersökning, men det kan också vara vid efterkontrollen, berättar Lena Axén.
Frågor bör ställas enskilt till kvinnan
En av de utmaningar som barnmorskorna ställs inför är att kvinnans partner är med under besöken. Det är viktigt att partnern är delaktig för att den gravida kvinnan ska känna större trygghet och paret tillsammans ska kunna förbereda sig för en säker förlossning. Utmaningen för barnmorskan är att hitta ett utrymme för att kvinnan i eget forum ska få tillfälle att prata om ämnen som hon kanske inte vill dela med sin partner.
– Vissa partner lämnar inte kvinnans sida. Samtidigt finns det en rekommendation om att vi inte ska ställa frågan om våld när partnern är med för att inte riskera ytterligare utsatthet och hot om kvinnan är våldsutsatt, säger Lena Axén.
De rutiner som finns inom landstinget och på mottagningarna är ett stöd för barnmorskan, men det är inte alltid det fungerar, menar hon. Det kan därför vara svårt att nå upp till målsättningen att fråga alla kvinnor.
– Som barnmorska måste man vara lyhörd och ödmjuk i sitt förhållande till rutinerna. Det behövs en relation till patienten och ett förtroende. Frågan måste ställas på rätt sätt när tillfälle ges.
Viktigt att chefen är engagerad
Barnmorskor har ofta en hög arbetsbelastning. Erfarenhet och fortbildning är två nycklar till att kunna ta hand om svaret från kvinnan på ett bra sätt.
– Frågan måste också hållas levande i arbetsgruppen och av cheferna, säger Lena Axén.
Hon framhåller att det är viktigt att personalen på arbetsplatsen tillsammans diskuterar vem som ställer frågan och ser till att någon gör det. På en vårdcentral kan en kvinna ha många kontakter – barnmorskan, husläkaren och distriktssköterskan.
– Jag vill poängtera att alla funktioner i vårdkedjan som möter kvinnor har ansvar för att frågan ställs, säger Lena Axén.
Lena Axéns tips till andra barnmorskemottagningar:
- Håll frågan levande på arbetsplatsen.
- Se till att få fortbildning inom ämnet.
- Diskutera fall och tipsa varandra om vad som fungerade.
- Chefen måste ta aktiv del i arbetet
Se en kort film där Lena Axén berättar vad som är viktigt för att frågor om våld ska ställas inom hälso- och sjukvården.
Att ställa frågor om våld
Här hittar du lärande exempel om att ställa frågor om våld inom olika verksamheter i vården. De lärande exemplen handlar också om utbildning, genom ökad kunskap ökar också tryggheten i att ställa frågor om utsatthet för våld.
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.