Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
2018-01-08
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.


Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund är en av de största enheterna i sitt slag i landet. Åttio anställda täcker in ett område stort som Skåne, Halland, Småland och Blekinge tillsammans.
Till de stora, ljusa lokalerna på Köpmangatan 24 mitt i Östersund kommer barn och unga med olika former av diagnoser och psykisk ohälsa. Men BUP:s särskilda filialteam åker också ut för att möta sina patienter på vårdcentraler runt om i regionen.
– Det är klart att det finns nackdelar med att vi sitter så här centralt tillsammans. Men det finns fördelar också, som att det är tätt och tajt, säger enhetschefen Erich Bieber när vi möts.
En plan för att utbilda alla om våld togs fram
Det var till honom Ann Björch gick för att förankra sina idéer när hon varit på länsstyrelsens särskilda utbildning för kursledare om webbkursen. Hon kände starkt att kunskapen måste komma alla på arbetsplatsen till godo och tillsammans tog de fram ett upplägg.
– Medarbetarna fick juni till september på sig att göra webbkursen enskilt och skriva ut ett intyg att lämna till chefen. Sedan har jag haft uppföljande utbildningar med alla nio team. Där tränade vi på att ställa frågor om våld till patienterna genom rollspel och funderade över vad vi kan göra själva inom ramen för vår verksamhet, berättar Ann Björch.
Med en gemensam kunskapsbas från webbkursen flöt samtalen lätt och upplägget mötte uppskattning.
– Det här blev inte bara en utbildning i raden av utbildningar utan nu har man det med sig hela tiden. Det finns ganska många webbutbildningar men det är ovanligt att man implementerar och följer upp det på det här sättet, säger Janne Kronqvist.
Han har en bakgrund från arbete med våldsutövare vid kommunens Centrum mot våld men tycker att han har fått en mer nyanserad bild på frågorna i och med utbildningen. En del av hans kolleger hade lite eller inga kunskaper alls om problematiken med sig i bagaget sedan tidigare.

som visar de olika formerna av våld.
– Jag kan fortfarande tycka att det är lite svårt att ställa frågor om våld och på ett sätt har det blivit både mer komplicerat och lättare nu. Tidigare tänkte jag nog mer på våld mellan föräldrar och barn, nu har min syn breddats till att även inkludera barn som bevittnar våld mellan föräldrarna eller att utsättas av ett syskon. Och ju mer man tränar på att ställa frågan desto fler ord hittar man för att komma fram, säger Mari-Louise Eriksson.
Att frågan även prioriterats av regionen var en bidragande faktor till att det kändes angeläget för BUP att genomföra satsningen. Över en lunch i ett vintrigt Östersund träffar vi Åsa Mattsson som är en av regionens två samordnare mot våld i nära relationer. Hon fick uppdraget efter att regionen tilldelats extra medel för ändamålet och resultatet har inte låtit vänta på sig.
– Tittar man på regionen i stort så hade vi nästan dubblerat antalet patienter som fick frågan om våld och där det dokumenterats korrekt i journalen 2017 jämfört med året dessförinnan.
Frågar mer på djupet efter utbildning
För teamledarna på BUP Östersund, Ingela Boije och Therese Falkdalen, är det tydligt hur internutbildningen har genomsyrat hela verksamheten.
– Det har uppmärksammats otroligt mycket i hela huset och numera går vi alltid igenom statistiken över hur många patienter som får frågor om våld som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar. Jag tror också att personalen frågar mer på djupet i dag och är tydligare med vad man menar med våld, säger Ingela Boije.
Hon och Therese Falkdalen är övertygade om att väldigt många som söker till BUP bär på erfarenheter av våld.
– Många har inte bara råkat ut för ett trauma utan flera och det är klart att det sätter sina spår. Vi har också sett att det har blivit ett ökat antal anmälningar till socialtjänsten under hösten och det hänger nog ihop med att vi ställer fler frågor om våld.

Livsavgörande att upptäcka barn som utsätts
Att resultatet varit så positivt hittills är något som gläder Ann Björch mycket. Hon hoppas att det ska bidra till ett bättre liv för de många barn och unga som bär på svåra erfarenheter i tysthet.
– Det känns så viktigt att vi på BUP förstår vilken roll vi kan spela för våldsutsatta, att vi kan ställa frågor och upptäcka våldet. Barnen kommer inte att berätta om vi inte frågar dem och de kan inte vänta. Vi måste agera, säger hon.
Socialstyrelsens webbsida om att upptäcka våld och om att ställa frågor om våld
FAKTA
Webbkurs om våld är en webbaserad introduktionskurs med grundläggande kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Den har tagits fram av NCK i samverkan med Länsstyrelserna och Socialstyrelsen.
Tusentals användare över hela landet har loggat in och skapat ett konto på kursen. 17 procent av dessa kommer från hälso- och sjukvården.
Att ställa frågor om våld
Här hittar du lärande exempel om att ställa frågor om våld inom olika verksamheter i vården. De lärande exemplen handlar också om utbildning, genom ökad kunskap ökar också tryggheten i att ställa frågor om utsatthet för våld.
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.