Mödravården ställer frågor om våld till alla
2018-01-09
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.

Halland låg på övre halvan i Graviditetsregistret, ett kvalitetsregister för mödravården, för 2016. Där fick 88,8 procent av kvinnorna frågor om erfarenheter av våld under sin graviditet eller tidigare. Dock nådde man inte riktigt målvärdet på 95 procent. Det klarade bara Västernorrland, Östergötland, Kalmar och Gotland.

– Det här med att ställa frågor om våldsutsatthet är något vi har pratat om i många år inom kvinnohälsovården. Rutinerna finns och jag tror att vi jobbar ganska lika över hela landet. Fast sedan är det förstås lite olika hur det efterföljs, säger Anneli Karlén.
Under hösten har en satsning gjorts i Halland för att bli ännu bättre på dokumentation. Detta efter att man upptäckt att vissa kvinnor fått frågor om våld utan att det registrerats i journalen. En noggrann uppföljning av hur rutinerna följs vid de olika enheterna har alltid varit en prioriterad fråga för Anneli Karlén.
– Det är viktigt att berätta för verksamheten och barnmorskorna om resultaten, så att de får återkoppling på sin inrapportering till Graviditetsregistret. Det leder ofta till bra diskussioner i arbetsgruppen. Vi har också upplärningsrutiner för ny personal där det här ingår och vi har gjort kompetenshöjande insatser i många år.
Frågorna om våldsutsatthet har funnits med i Graviditetsregistret sedan 2010 och Anneli Karlén menar att det varit en del av framgången inom mödravården.
– I och med att det kom med som en nationell fråga i registret så blev det en viktig fråga att prioritera för många regioner.
Svårt få tid i enskildhet med gravid
Nu när även primärvården, akutmottagningen och psykiatrin på flera håll kommit igång med att ställa frågor om våld rutinmässigt till patienterna tycker hon att de borde låta sig inspireras av hur barnmorskorna arbetat.
– Alla har ju sökordet för våldsutsatthet i nära relationer i journalerna och om chefer och vårdutvecklare bara förstår hur viktigt det här är för folkhälsan så kan de dra ut statistiken för hur många patienter som fått frågor och berätta om det för personalen.
Inom mödravården har problematiken med att ställa frågor om våld till gravida kvinnor framför allt handlat om hur personalen ska få tid i enskildhet med kvinnan eftersom partnern nästan alltid är med vid besöket. Där har barnmorskorna i Halland getts möjlighet att dela erfarenheter och bra lösningar på problemet med varandra. Det gäller även hur man närmar sig ämnet och inleder ett samtal om våld.
– Vi har märkt att en kvinna som fått frågan vid ett av de första besöken kanske först väljer att inte svara men sedan återkommer och berättar senare under graviditeten eller vid efterkontrollen när man ofta funderar mycket på hur det ska bli sedan.
Få frågar om våld inom preventivmedelsrådgivningen
Om det nästan alltid ställs frågor till gravida kvinnor så tror Anneli Karlén att det är sämre ställt inom preventivmedelsrådgivningen. Där finns en del att jobba på även framöver. Hon menar dock att det numera finns en stor medvetenhet hos personalen om hur viktigt det är med rutinmässiga frågor.
– Vi har nog en förhoppning att vi gör en insats inte minst genom att uppmärksamma problematiken. Om man sedan kan förmedla att det finns hjälp och stöd att få och någon kvinna i en destruktiv relation kan förändra sin livssituation till det bättre så är det positivt för både mor och barn. Jag är övertygad om att alla som jobbar med det här har ett mål att göra gott och göra bra.
Graviditetsregistrets webbplats

Foto: Jonas Arneson
Att ställa frågor om våld
Här hittar du lärande exempel om att ställa frågor om våld inom olika verksamheter i vården. De lärande exemplen handlar också om utbildning, genom ökad kunskap ökar också tryggheten i att ställa frågor om utsatthet för våld.
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.