Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
2019-03-04
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.

Gruppchef Michaela Tollin och avdelningschef Carina Vennström bläddrar bland rapporter och informationsmaterial i den utbildningslåda som delades ut till alla chefer på Akademiska sjukhuset i slutet av 2018 av NCK. Här finns även utbildningsmanualen för den webbaserade introduktionskursen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer som låg till grund för satsningen på kirurgen – Webbkurs om våld.
– Vi fick lådorna före jul och i februari satte vi igång med utbildningarna. Det kändes som ett viktigt ämne för oss och det kom precis rätt i tiden när #metoo var stort i medierna, berättar Carina Vennström.
Gemensamma kursdagar
Det började med att hon, den andra avdelningschefen Sara Kiuru och Michaela Tollin gjorde NCK:s webbkurs om våld själva. Sedan utarbetade de ett koncept för en utbildningsdag på fyra timmar där deltagarna genomförde kursen tillsammans.
– Det är klart att medarbetarna kunde ha gått den var och en för sig men det är en ganska tung utbildning och det hade nog inte sjunkit in på samma sätt då, säger Carina Vennström.
Nu blev det i stället en dag med mycket interaktion och diskussioner. Michaela Tollin och Carina Vennström berättar hur de kopplade utbildningen till det som hände i omvärlden.
– Jag tog till exempel upp filmen ”Fifty Shades of Grey”. Vi var många som tyckte den var fantastisk men efter den här utbildningen såg i alla fall jag på den med helt andra ögon. Man blir medveten om hur många olika sätt det finns att misshandla någon på. Många i personalen lyfte också andra former av våld än det fysiska, till exempel ekonomisk försummelse eller att kontrollera någon via mobilen, säger Michaela Tollin.
Kunskap kopplades till yrkeserfarenheter
Cirka 15 personer deltog vid vart och ett av de fem utbildningstillfällena. Två chefer var alltid på plats för att hjälpas åt att hålla i passen som avslutades med en utvärdering. Reaktionerna var nästan enbart positiva.
– Deltagarna funderade bland annat över patienter som vi haft tidigare, men även kolleger och anhöriga. Ett exempel är de som alltid blir hämtade efter sitt arbetspass. Det är oftast en handling av omtanke men det kan också röra sig om en kontrollerande partner, säger Michaela Tollin.
Ändrade rutiner efter kurs om våld
Utbildningen fick också konsekvenser för det praktiska arbetet. Det skyddade sökordet våldsutsatthet i nära relationer har lyfts in i journalsystemet så att det går att dokumentera utsatthet. En fråga om våld har även lagts till vid inskrivningssamtalet. Och nyanställda som inte var med på utbildningen får gå webbkursen på egen hand.
– Det är viktigt att vi vidmakthåller det här och ser till att det blir en naturlig del av arbetet. Den här kunskapen ska vara obligatorisk för alla som jobbar här. Genom utbildningarna tror jag att vi har blivit starkare och bättre rustade för att ta hand om patienterna. Sedan kan det också vara viktigt för personalen som alltid ska kunna känna sig trygga på sin arbetsplats. Det kan finnas de som utsatts för våld även här bland oss, säger Carina Vennström.
Hon har egentligen bara ett råd till de avdelningar som vill följa efter och arrangera något liknande:
– Dra inte ut på tiden. Det finns ingen bättre tid än nu.
Ett 60-tal chefer inom förvaltningen Nära vård och hälsa i region Uppsala (där primärvård och habilitering ingår) har också fått utbildningsmaterialet.
Fakta
I utbildningslådorna finns bland annat information om den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, rapporterna "Uppsalamodellen – att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården" samt "Våld och hälsa – en befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa".
Även NCK:s lärobok "Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar" och utbildningsmanualen till NCK:s webbkurs om våld ingår i utbildningspaketet.
Att ställa frågor om våld
Här hittar du lärande exempel om att ställa frågor om våld inom olika verksamheter i vården. De lärande exemplen handlar också om utbildning, genom ökad kunskap ökar också tryggheten i att ställa frågor om utsatthet för våld.
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.