Allt fler studenter går webbkursen
2021-08-30
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
En av dessa är Lovisa Amelin, som arbetar som läkare sedan två år tillbaka. Hon gick webbkursen i samband med en universitetskurs om mäns våld mot kvinnor. Då var webbkursen ett av de obligatoriska momenten och hon lyfter särskilt de många filmerna och berättelserna från de olika yrkesverksamma som de saker hon uppskattade med kursen.
– Den var ett bra verktyg att använda sig av under universitetskursen som jag gick, men framförallt i mitt yrkesliv. Webbkursen gav mycket information och en bra grund, men i tillräckligt snabbt tempo, säger Lovisa Amelin.
Viktigt att fler lär sig upptäcka våld
Lovisa Amelin arbetar som läkare på kvinnokliniken vid Nyköpings lasarett. Efter att ha gått kursen känner hon en större trygghet i att ställa frågan om våld oftare.
– All vårdpersonal har en unik möjlighet att upptäcka våld. Man träffar patienterna i situationer där man kan fråga om våld på ett naturligt sätt och bör göra det. För mig var det viktigt att lära mig att ta emot svaren. Jag hade kunskap om att det var viktigt att fråga, men vad händer efter det? Vad har jag för ansvar i min yrkesroll? De bitarna tycker jag borde ingå som en ännu tydligare del i läkarprogrammet, säger hon.
Påminns att ställa frågan om våld
Lovisa Amelin tycker även att både studenter och yrkesverksamma borde repetera kursen med jämna mellanrum, för att ha kunskapen tillräckligt färskt i minnet.
– Man glömmer så fort och det är nödvändigt att man påminns lite då och då för att våga fråga. Det är lätt att känna sig osäker i sådana situationer, men du förvärrar inte en situation genom att fråga – tvärtom, säger Lovisa Amelin.
"Värdefullt första möte med kunskap om våld i nära relationer"
Ytterligare en student som genomfört webbkursen är Sanna Frykman, som läser sista terminen till socionom vid Mittuniversitetet i Östersund. Hon arbetar även som gruppledare för kvinnogrupper för våldsutsatta i Östersund.
– Jag genomförde webbkursen under min första praktik inom familjestöd. Våld var något som ofta kom upp i samtal och på så sätt fick jag upp ögonen för området.
Sanna Frykman hade fått information om kursen i samband med föreläsningen och valde att gå den på eget initiativ.
– För mig innebar det ett värdefullt första möte med kunskap om våld i nära relationer och då betyder det mycket att ha tillgång till bra information, säger Sanna Frykman.
”Som socionom kommer du att stöta på våld”
Sedan 2018 är kunskap om mäns våld mot kvinnor obligatoriskt för att få examen inom åtta olika högskoleutbildningar, bland annat socionomprogrammet. Det sänder en viktig signal och är till nytta för studenterna när de sedan kommer ut i yrkeslivet, tycker Sanna Frykman. Hon önskar att ämnet skulle få ta ännu mer plats. Socionomer har många möten med människor i utsatthet, och våld ligger även bakom annan utsatthet, poängterar hon.
– Därför är en ökad kunskap om våld så viktig. Oavsett inom vilket område du arbetar i socialtjänsten så kommer du att stöta på våld och det är viktigt att alltid fråga, eftersom du aldrig kan veta vem som är våldsutsatt.
– Den som har en stereotyp bild av vem som utsätts för våld och vem som utsätter andra för våld kommer att missa personer som är i behov av hjälp. Om man har koll på hur normaliseringsprocessen fungerar kan man stötta de utsatta personerna ännu bättre och riskerar inte att skuldbelägga, kräva uppbrott eller bemöta på ett felaktigt sätt, säger Sanna Frykman.
Kan nå ut till många
Hon uppskattar webbkursens upplägg med texter, illustrerade filmer och intervjuer med yrkesverksamma.
– Filmerna med de olika yrkesverksamma är ett bra komplement till texterna. Du får konkreta exempel som går att omsätta i praktiken och perspektiven från olika håll förstärker helhetsbilden. Jag gillar också att webbkursen har en så pass låg tröskel att den kan nå och vara relevant för många, säger Sanna Frykman.
FAKTA
År 2018 ändrades högskoleförordningen för en rad utbildningar för att göra kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer obligatorisk för att få examen. De program som berörs är de som utbildar studenter till fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist.
Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört webbkursen om våld.
Att ställa frågor om våld
Här hittar du lärande exempel om att ställa frågor om våld inom olika verksamheter i vården. De lärande exemplen handlar också om utbildning, genom ökad kunskap ökar också tryggheten i att ställa frågor om utsatthet för våld.
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.