Bred samverkan för våldsutsatta i Region Jämtland Härjedalen
2022-03-14
Region Jämtland Härjedalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd. Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.
Operation Norrsken kopplar samman flera resurser i samhället – från vård, socialtjänst och rättsväsende – för att skapa snabbare och bättre insatser för personer som är utsatta för våld i Jämtlands län.
Regelbundna möten för att optimera insatser för utsatta
Sedan början av 2021 har samrådsgruppen haft regelbundna möten en gång i veckan för att samplanera insatser i ärenden som rör våld i nära relation. Ett år senare, i mars 2022, har gruppen ventilerat 55 ärenden med antingen samtycke från dem som är våldsutsatta eller avidentifierade. Ärendena har inkommit från yrkesverksamma som är med i projektet. Samrådsgruppen har också en rådgivande funktion för medarbetare i länen.
Gruppen består av sex personer: tre från polisen, två från socialtjänsten, en från regionen samt samordnaren Ann-Christin Widenstjerna från Östersunds kommun.
Inget ärende från vårdpersonal ännu
Men något ärende från vårdpersonal har ännu inte kommit, berättar Carina Frykman som är regionens representant och samordnare för våld i nära relation vid folkhälsoenheten i Region Jämtland Härjedalen.
– Vi har fortfarande svårt att hitta de patienter som är utsatta för våld. Det finns rutiner för hälso- och sjukvården och tandvården för att ställa frågor om våld men de följs inte alltid och täcker inte heller alla verksamheter. När vi inte upptäcker patienterna kommer det heller inga ärenden till samrådsgruppen, säger Carina Frykman.
Betonar betydelsen av att ställa frågor om våld inom vården
I regionen ska frågor om våld ställas på rutin till alla patienter inom mödrahälsovården, psykiatrin, BUP, tandvården samt område Kvinna som består av BB, förlossning, gynmottagning, gynavdelning och specialistmödravården. Frågorna ställs även vid långtidssjukskrivningar där sjukskrivningen är längre än två veckor. Det är fler verksamheter än de som Socialstyrelsen anger i sina föreskrifter om att ställa frågor rutinmässigt.
En viktig arbetsuppgift för Carina Frykman är att utbilda vårdpersonal om utsatthet för våld.
– Jag brukar säga att om ni visste hur sjuk man blir av utsatthet för våld då skulle ni fråga alla patienter. Om vi inte ställer frågor får vi inte heller veta om patienterna är utsatta. De berättar inte självmant, säger hon.
Information om projektet sprids nu till vårdpersonal
Carina Frykman ägnar mycket tid i projektet åt att sprida information om samrådsgruppen till personalen. Vid utbildningarna och i andra möten med vårdpersonal informerar hon alltid om Operation Norrsken.
– Jag berättar att samrådsgruppen finns och att man kan ringa till oss för att få stöd och råd om hur man kan hjälpa patienter vidare. Jag kan också slussa patienter till rätt mottagning inom vården eller på andra sätt lösa de särskilda behov som våldsutsatta har. Det kan till exempel handla om att ordna med vaccinering för personer med skyddad identitet, säger Carina Frykman.
– Jag har en slags lotsande funktion och min förhoppning nu är att vårdpersonal ska höra av sig till oss när projektet har varit igång ett tag, säger hon.
Kontaktnätet inom vården viktigt för våldsutsatta
Att regionen finns med i projektet har stor betydelse, säger samordnaren Ann-Christin Widenstjerna.
– Det är extremt viktigt att vården är med i Operation Norrsken. Vi inom socialtjänsten har inte alltid kunskap om hur vården är organiserad, inte heller har vi de kontaktnät som en vårdanställd har. Genom samrådsgruppen får vården kännedom om ärenden som socialtjänsten har, vilket i slutänden gagnar den som är utsatt för våld när kontaktvägarna förenklas och blir mer effektiva, säger Ann-Christin Widenstjerna.
Grunden för arbetet i samrådsgruppen är den lagstiftning som rör samverkan och samordning av insatser i ärenden med personer som behöver insatser från både socialtjänst och vård. Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan, SIP, tas fram i sådana fall. Men samverkan kräver samtycke, från den som ärendet gäller, till att sekretessen frångås och att information delas mellan aktörerna. Ärenden kan också avidentifieras.
Blankett för samtycke har utvecklats av jurister
Inför första ärendedragningen i samrådsgruppen tog jurister från regionen, Östersunds kommun och polisen fram en samtyckesblankett. Samrådet tar även upp avidentifierade ärenden för exempelvis erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.
– Samtycke är en väg in i samrådet, ärenden kan också komma till exempel akut eller vara konsultativa. Med hjälp av samtyckesblanketten och den information som finns till den enskilde kan vi säkerställa att rättssäkerheten i samrådsgruppen vidmakthålls. Samtyckesblanketten visar också att vi har en tydlig struktur och en vilja att samverka för att ge våldsutsatta vuxna de insatser som behövs. Arbetet i gruppen är lösningsfokuserat, säger Ann-Christin Widenstjerna.
Enklare väg in till rätt stöd för brukare med samrådet
En utvärdering av projektet har precis startat, men enligt Ann-Christin Widenstjerna är yrkesverksamma från olika verksamheter positiva till arbetet.
– Kolleger inom socialtjänsten berättar att det tack vare samrådet har blivit en enklare väg in till rätt stöd för brukarna och att kontakten med polisen upplevs som tryggare. Vi har också delat med oss av erfarenheter vid placeringar av personer som är utsatta för hedersrelaterat våld till handläggare i ytterkommunerna som inte har haft lika stor erfarenhet av den här typen av ärende, säger hon.
– Förhoppningen är också att den kontinuerliga samverkan också kan bli kompetensutvecklande, vilket i sin tur ger bra effekt för de medborgare vi möter, säger Ann-Christin Widenstjerna-
Projektet pågår fram till och med sista december 2022. Förutom att satsa på informationsspridning till vårdpersonal kommer man även att fortsätta informera de mindre kommunerna i länen om att samrådsgruppen finns.
Lärande exempel om arbetet mot våld i nära relationer
-
SEXIT – en metod för att identifiera vålds- och sexuellt riskutsatta unga
2023-06-29
Metoden SEXIT underlättar samtal om riskbeteende och utsatthet av våld bland ungdomar. Frågeformuläret har gett ny dimension på hälsosamtalet och visar eleverna att skolans skolhälsovård är en trygg plats för att prata om svåra frågor och upplevelser.
Kristin Björfelt, skolsköterska på Sjölins gymnasium, barnsjuksköterska och psykiatrisjuksköterska.
Foto: Jonas Thorleifsson. -
Utsatta för människohandel får vård på hälsocentral
2023-01-20
Björknäs hälsocentral i Boden möter patienter som har varit utsatta för prostitution och människohandel. Genom en nära samverkan med regionkoordinatorerna slussas patienterna till flyktingmedicinska enheten för specialistvård.
Maria Andersson är hälso- och sjukvårdskurator vid hälsocentralen i Boden. Foto: Mats Engfors -
Samverkan för samisk hälsa
2022-05-19
Sofia Kling och Anna Kråik Åström är delaktiga i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Foto: Sandra Pettersson. Kunskapsnätverket för samisk hälsa arbetar med att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. I nätverket ingår Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget och ett flertal samiska organisationer.
-
Bred samverkan för våldsutsatta i Region Jämtland Härjedalen
2022-03-14
Region Jämtland Härjedalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd. Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.
-
Spårsäkring efter sexuellt övergrepp självklart att erbjuda i Västerbotten
2022-02-23
Tydliga rutiner, utbildning av ny personal och handledning om det behövs. I Region Västerbotten erbjuder läkarna sedan många år tillbaka spårsäkring till patienter som utsatts för sexuella övergrepp. Undersökningen görs med spårsäkringssatsen som utvecklats av NCK vid Uppsala universitet och Nationellt forensiskt centrum.
Elin Collins är specialistläkare i obstetrik och gynekologi. Foto: Malin Grönborg -
Minnesmottagningen möter både utsatta och förövare
2021-11-04
Till Minnes- och geriatrikmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer patienter som både kan vara våldsutsatta och förövare. En demenssjukdom kan ligga bakom våld i nära relationer på olika sätt.
-
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
2021-11-04
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
2021-10-14
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
2021-08-30
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
2021-04-28
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Kunskap om våld ökar patientsäkerheten hos 1177
2020-08-21
Medarbetare på sjukvårdsrådgivningen 1177 VPT i Region Halland får utbildning om våld tillsammans med ambulanssjukvården, sjukresor samt handläggare inom färdtjänst. I Region Uppsala har utbildningsinsatser av medarbetare på 1177 lett till att rutiner för hanteringen av sekretess har tagits fram.
Carola Söderberg på 1177 i Region Halland. Foto: Jonas Arneson -
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
2020-06-11
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
2020-02-05
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Nyanställda i vården utbildas om våldsutsatthet
2019-12-02
På avdelningen för geriatrisk och neurologisk rehabilitering på Akademiska sjukhuset i Uppsala får alla nya medarbetare gå NCK:s webbaserade introduktionskurs om våld, sedan ett år tillbaka.
– Det är den mest intressanta kursen för nyanställda, säger Hanna Barck som jobbar som fysioterapeut.Hanna Barck arbetar som fysioterapeut på en geriatrikavdelning i Tierp. Foto: Mikael Wallerstedt. -
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
2019-10-22
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
2019-10-16
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Ambulanspersonal gör orosanmälningar efter utbildning
2019-06-11
Barnskyddsteamet i nordöstra Skåne hjälper och stöttar hälso- och sjukvårdspersonal i frågor kring barns utsatthet. Efter en särskild utbildningsinsats hos ambulanssjukvården om våld i nära relationer och barns utsatthet har antalet orosanmälningar till socialtjänsten från ambulanspersonalen ökat.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
2019-03-04
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Samverkansprojekt i Piteå förebygger sexuellt våld
2018-12-21
Intresset för att prata om sex och samtycke är stort bland unga. Inte minst sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Och ungdomarna har bra koll på vad som gäller. Det upplever ungdomsmottagningen i Piteå som hoppas att deras uppsökande verksamhet i skolorna ska verka våldsförebyggande.
Malin Lundström och Ingela Norén från ungdomsmottagningen i Piteå berättar om sex och samtycke för eleverna i klass 9 i Solanderskolan i Öjebyn. Foto: Olivia Markström -
Skyddat sökord införs i journal hos tandvården
2018-10-28
Folktandvården Uppsala är först i landet med att införa ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Detta efter att man beslutat att göra tandvårdsjournalerna tillgängliga för patienterna via internet.
Isabel Brundin, allmäntandläkare vid Folktandvården på Liljeforstorg, tycker det är bra att det nu går att dokumentera våldsutsatthet i nära relationer under ett skyddat sökord i tandvårdsjournalerna. -
Folktandvården Skåne utbildar all personal om våld
2018-10-15
Med materialet från NCK:s webbstöd för vården som grund kommer all personal inom Folktandvården Skåne, 1 450 personer, att utbildas om våld i nära relationer. Målsättningen är att upptäcka, bemöta och dokumentera samt hänvisa våldsutsatta patienter vidare till ytterligare stöd.
Tandläkaren Ripanjot Sivia och tandsköterskan Nazanin Tehrani vid Folktandvårdens klinik på Fäladstorget i Lund. Foto: Linus Höök -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
2018-09-20
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Daglig avstämning på akuten om barn som far illa
2018-06-08
Vid dagliga avstämningsmöten på barnakuten på Huddinge sjukhus uppmärksammas barn som misstänks fara illa. Rutinen lever kvar från Huddingeprojektet om våld i nära relationer som genomfördes för fyra år sedan. Syftet är att upptäcka barn som far illa och bli bättre på att göra orosanmälningar till socialtjänsten.
Lina Ringman Andersson och Lisa Skotte ser till att alla viktiga dokument som gäller våld i nära relationer
finns samlade i en pärm som är lätt tillgänglig för personalen på barnakuten. -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
2018-01-09
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
2018-01-08
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Extern samverkan ett nyckelord i Norrbotten
2017-12-19
En gemensam plattform på webben är en viktig del av den externa samverkan i Region Norrbotten. Vinsterna med ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen är många, inte minst för dem som utsätts för våld.
Moa Lygren, från Norrbotten, deltar i ett av landstingsnätverkets möten på NCK i Uppsala. -
Region Uppsala utvecklade lösning för dokumentation
2017-12-01
Region Uppsala var först i Sverige med införandet av elektroniska patientjournaler. Behovet väcktes då av ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Den lösning som utarbetades i Uppsala lade grunden till ett gemensamt regelverk för hela landet.
-
Bredd och förankring viktigt vid intern samverkan
2017-11-20
Intern samverkan har stått i fokus när Landstinget Blekinge startat om sitt arbete med våld i nära relationer. Med hjälp av en arbetsgrupp med representanter från flera olika verksamheter vill de skapa ett brett engagemang för frågan och förankring i hela chefsledet.
-
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
2017-09-20
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.