Samverkan för samisk hälsa

2022-05-19

Sofia Kling och Anna Kråik Åström är delaktiga i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Foto: Sandra Pettersson.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa arbetar med att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. I nätverket ingår Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget och ett flertal samiska organisationer.

– Under senaste året har vi mer och mer lyft frågan om hur vi kan förbättra situationen för våldsutsatta samiska kvinnor och öka kunskapen på området, säger Sofia Kling som är huvudkoordinator för nätverket.

Fokus för kunskapsnätverket ligger på metod- och kunskapsutveckling inom samisk hälsa. Tidigare har projekt och undersökningar till stor del berört renskötande samer, där majoriteten är män, och man vet därför mer om samiska mäns hälsa än om kvinnors välbefinnande i Sápmi. Men samiska kvinnors hälsa är ett kunskapsområde som har vidgats de senaste åren.

För Sofia Kling har frågor som berör samiska kvinnors hälsa, och särskilt våldsutsatta samer, blivit en alltmer aktuell fråga. Inte minst med tanke på den kartläggning av jämställdhet som genomfördes häromåret och regeringens uppdrag till Sametinget att under de kommande tre åren arbeta för att främja jämställdhet och förebygga och bekämpa mäns våld mot samiska kvinnor.

– Vi utvecklar hela tiden e-utbildningen i samisk kulturförståelse, nu senast med ett större avsnitt om våld i nära relation. Vi har kompletterat med både filmer och intervjuer. Vårdpersonal, men även andra yrkesgrupper, behöver ökad kunskap om våldsutsatta samers situation och då är e-utbildningen en bra början, säger Sofia Kling.

Ett annat exempel på satsningar är undersökningen Samisk hälsa på lika villkor, som genomförs vart fjärde år av en forskargrupp vid Umeå universitet, som nu har fått ett utvecklat frågebatteri som inkluderar frågor om våld.

Information om Kvinnofridslinjen på samiska

Nationellt centrum för kvinnofrid har de senaste åren intensifierat sina satsningar för att öka kännedomen om Kvinnofridslinjen riktat till särskilda målgrupper och har i samband med det utökat informationen på samiska. Nu finns informationskort i visitkortsformat och informationsfilmer om Kvinnofridslinjen på nordsamiska, sydsamiska och lulesamiska.

– Det är jätteviktigt att det finns översatt information som sänker tröskeln för att kontakta stödtelefonen. Jag tror att det sänder en viktig signal och att man känner sig mer välkommen att höra av sig, säger Sofia Kling.

Riktade insatser för att motverka våld

Europarådets expertgrupp GREVIO har uppmanat Sverige att bli bättre på att nå samiska kvinnor, bland annat med riktade kampanjer och information. Det är välkommet enligt Sofia Kling, som påpekar att det behövs riktade insatser och medel avsatta för att motverka våld mot samiska kvinnor. Det finns omständigheter som gör det extra svårt för den samiska gruppen att själva driva på dessa frågor, menar hon. Som en del av en utsatt minoritet kan det vara svårt att söka hjälp och det kan finnas en osäkerhet kring hur du blir bemött när du berättar. I ett sammanhang där det redan finns många fördomar mot samer kan det också upplevas som svårt att berätta för utomstående om våld.

– En annan aspekt är att det lätt blir andra frågor som kommer överst på dagordningen. Det kan vara exploateringar, rovdjur som hotar rennäringen och andra viktiga frågor som engagerar många. Det innebär att diskussionen ofta inte hinner komma till våld i nära relation, säger Sofia Kling.

– Samtalen kring det här är ofta komplicerade, men just därför är de värdefulla. Vad innebär det för en person att behöva lämna sin kultur och kanske även ta ifrån barnen sin kultur? Om du lever i en renskötarfamilj och utsätts för våld i nära relation är det ofta svårt att lösa på något annat sätt än att du behöver träffa din förövare om du eller dina barn ska fortsätta vara en del av renskötseln. I en sameby är man beroende av varandra och det är svårt att vara utan någon, oavsett hur den personen har betett sig. Därför tror jag det finns mycket att göra i det förebyggande arbetet och att man då involverar hela byn, säger Sofia Kling.

Ökad kunskap för ökat förtroende

I tidigare kartläggningar framgår att det finns en tveksamhet till att kontakta myndigheter och kvinnojourer utanför det samiska samhället och att våld i nära relationer ofta löses inom familjen. Förtroendet för välfärdssamhället är generellt sett lågt, påpekar Sofia Kling.

– Det som ofta framhålls är att det skulle behövas en samisk kvinnojour, men vi får inte glömma att hela det ordinarie systemet behöver få bättre kännedom om samisk kultur, så att vi kan skapa trygga samtal inom till exempel vården. Bättre kunskap och utbildning behövs generellt inom myndigheter och vården, inte minst för personal som möter våldsutsatta. Den som är utsatt orkar inte alltid förklara sin situation och måste få vara sårbar och fokusera på de behov som är akuta. Kunskapen behöver redan finnas i rummet, säger Sofia Kling.

Kunskapsnätverket för samisk hälsa

Kunskapsnätverket för samisk hälsa är ett samarbete som syftar till att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för det samiska folket. Samarbetet består av Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget, Landsförbundet svenska samer, Riksorganisationen Samerna, Same Ätnam, Sáminuorra och Svenska samernas riksförbund. NCK har inlett samarbete med nätverket för att förbättra informationen till våldsutsatta samer om Kvinnofridslinjen, med förhoppningen att få fler våldsutsatta att söka hjälp och kontakta stödlinjen.

E-utbildning i samisk kulturförståelse

I utbildningen får du lära dig mer om traditioner, historia, tro, värderingar och normer i den samiska kulturen. Utbildningen riktar sig i första hand till personal som arbetar inom vård och hälsa, men är öppen för alla att genomföra. Utbildningen har tagits fram av Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Du hittar utbildningen via följande länk: reva.samarbeta.se.