Utsatta för människohandel får vård på hälsocentral
2023-01-20
Björknäs hälsocentral i Boden möter patienter som har varit utsatta för prostitution och människohandel. Genom en nära samverkan med regionkoordinatorerna slussas patienterna till flyktingmedicinska enheten för specialistvård.

En kvinna från Kongo kom till hälsocentralen med svår huvudvärk. Hälso- och sjukvårdskurator Maria Andersson vid enheten i Boden tog emot henne. Kvinnan berättade att hon hade blivit överfallen men hon ville inte säga något mer om händelsen förutom att hon var rädd.
– Hon sa bara ”jag är jätterädd” om och om igen men berättade inte vad hon var rädd för. Vi kom ingenstans i det första bedömningssamtalet, säger Maria Andersson.
Kvinnan ville komma tillbaka och Maria Andersson bokade in henne på fler samtal. Men samma sak upprepades. Kvinnan ville inte prata.
– Hon bara tittade på mig med en hård blick och var väldigt fåordig. Men samtidigt ville hon träffa mig. Jag började ifrågasätta min roll och vad jag egentligen gjorde eftersom vi aldrig kom någonstans i samtalen, säger Maria Andersson.
Patienter hänvisas av regionkoordinatorer
Uppdraget som kurator är att göra en bedömning av behov, ha stabiliserande och aktiverande samtal samt att slussa patienten vidare. Maria Andersson berättar att det finns flera verksamheter på orten som patienterna kan gå till. Många asylsökande kommer till Boden eftersom Migrationsverket har ett asylcenter där. Att det finns verksamheter som hälso- och sjukvården samverkar med och som personalen kan hänvisa patienter till har stor betydelse.
– Patienterna behöver ha någonstans att gå, de behöver aktivera sig för att må bättre, säger Maria Andersson.
Ungefär ett par gånger i veckan tar flyktingmedicinska enheten emot patienter som har varit utsatta för prostitution och människohandel, de flesta hänvisas till enheten av Eva Norlin, regionkoordinator mot prostitution och människohandel i polisregion Nord.
Tålamod krävs för att nå patienter
Maria Andersson har arbetat länge med patientgruppen.
– Jag vet att man måste vara envis för att få patienterna att berätta vad de har varit med om. Det räcker inte med ett samtal utan kanske börjar patienten berätta vid det femte eller kanske det tionde samtalet. För kvinnan som kom in med huvudvärk dröjde det länge och genom henne lärde jag mig att professionellt sväva i ovisshet, säger Maria Andersson.
Vid ett av de sista inbokade samtalen sa kvinnan att hon hade varit på Migrationsverket. Och att hon till slut hade fått uppehållstillstånd. Maria Andersson hade försökt få kvinnan att prata och flera gånger upprepat hur viktigt det var att redogöra för det som hon varit med om. Nu hade hon gjort det i intervjun på myndigheten.
– Länge förstod jag inte vad det var som hade hänt kvinnan. Hon undvek att svara på saker och hoppade runt i berättelsen, allt blev väldigt osammanhängande. Men till slut berättade kvinnan för mig vad hon varit utsatt för. Hon hade varit utsatt för prostitution sedan 12-års ålder efter att hennes föräldrar dött, säger Maria Andersson.
Kvinnan sa också att hon ville ta sitt liv och att hon velat göra det länge, berättar Maria Andersson, som hade frågat kvinnan vad det var som gjorde att hon ändå fortsatte leva. ”Du”, svarade kvinnan.
– Då insåg jag vad det var vi hade hållit på med i alla samtal, i alla tysta samtal: självmordsprevention, säger Maria Andersson.
Kunskap är en nyckel i samtalen
Enligt Maria Andersson har regionkoordinatorerna en nyckelroll för att de som misstänkts vara utsatta för prostitution och människohandel ska bli synliggjorda. Genom koordinatorerna har Maria Andersson även fått mer kunskap om prostitution vilket har gjort att hon nu vet vilka frågor hon bör ställa.
– Tack vare samarbetet med koordinatorerna arbetar vi numera medvetet med den här patientgruppen, säger hon.
Genom att ställa frågor om utsattheten kan hälso- och sjukvården hjälpa.
– Många av dem som vi träffar har varit några svängar inom vården. Patienterna söker till exempel för huvudvärk eller magproblem men inget hjälper, inte heller berättar de spontant. Men så börjar jag att nysta och ställa frågor. För att kunna hjälpa måste vi förstå vad det är vi ska göra något åt, säger Maria Andersson.
Psykisk ohälsa är vanligt
I de flesta samtal kommer risken för att ha blivit smittad av sjukdomar upp, enligt henne.
– Det är nästan alltid en het fråga. Patienterna är rädda för att ha blivit smittade, till exempel av hiv. Då är det viktigt att patienten blir bokade för provtagning och att oron tas på allvar. Men oftast är det det psykiska måendet som patienten har störst behov av hjälp med, säger Maria Andersson.
För att ytterligare säkerställa att de patienter som är utsatta för prostitution och människohandel ska få rätt hjälp i hela Region Norrbotten finns det planer på att skapa en rutin för arbetet.
– En rutin underlättar för personalen, säger Maria Andersson.
Mer om verksamheten
-
Den flyktingmedicinska enheten startade i början av 1990-talet.
-
Enheten finns på Björknäs hälsocentral i Boden i Region Norrbotten.
-
Vid enheten arbetar tre sjuksköterskor, en undersköterska, en läkarsekreterare samt Maria Andersson som är hälso- och sjukvårdskurator. En läkare är också knuten till enheten samt barnmorska och fysioterapeut.
-
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel finns i region Bergslagen, Mitt, Nord, Stockholm, Syd, Väst och Öst.
- Regionkoordinatorn fungerar som stöd till Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel för alla ändamål.
Lärande exempel om arbetet mot våld i nära relationer
-
Utsatta för människohandel får vård på hälsocentral
2023-01-20
Björknäs hälsocentral i Boden möter patienter som har varit utsatta för prostitution och människohandel. Genom en nära samverkan med regionkoordinatorerna slussas patienterna till flyktingmedicinska enheten för specialistvård.
Maria Andersson är hälso- och sjukvårdskurator vid hälsocentralen i Boden. Foto: Mats Engfors -
Samverkan för samisk hälsa
2022-05-19
Sofia Kling och Anna Kråik Åström är delaktiga i Kunskapsnätverket för samisk hälsa. Foto: Sandra Pettersson. Kunskapsnätverket för samisk hälsa arbetar med att säkerställa en god hälsa och en vård på lika villkor för samer. I nätverket ingår Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Jämtland Härjedalen, Region Dalarna, Sametinget och ett flertal samiska organisationer.
-
Bred samverkan för våldsutsatta i Region Jämtland Härjedalen
2022-03-14
Region Jämtland Härjedalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd. Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.
-
Spårsäkring efter sexuellt övergrepp självklart att erbjuda i Västerbotten
2022-02-23
Tydliga rutiner, utbildning av ny personal och handledning om det behövs. I Region Västerbotten erbjuder läkarna sedan många år tillbaka spårsäkring till patienter som utsatts för sexuella övergrepp. Undersökningen görs med spårsäkringssatsen som utvecklats av NCK vid Uppsala universitet och Nationellt forensiskt centrum.
Elin Collins är specialistläkare i obstetrik och gynekologi. Foto: Malin Grönborg -
Minnesmottagningen möter både utsatta och förövare
2021-11-04
Till Minnes- och geriatrikmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer patienter som både kan vara våldsutsatta och förövare. En demenssjukdom kan ligga bakom våld i nära relationer på olika sätt.
-
Frågor om våld ställs på Sophiahemmet Rehab Center
2021-11-04
Klienter som kommer till Sophiahemmet Rehab Center i Stockholm och Göteborg bör numera få frågor om utsatthet för våld vid första besöket. Sedan hösten 2020 finns en rekommendation för de anställda om att frågorna ska ställas på rutin. I slutet av året ska arbetet följas upp.
-
Folktandvården i Uppsala frågar patienter om våld
2021-10-14
Folktandvården i Region Uppsala har utbildat alla medarbetare om utsatthet för våld. Totalt 600 personer har gått ”Webbkurs om våld” under våren 2021 och nu kan samtliga vuxna patienter få frågor om våldsutsatthet. Satsningen är en del av regionens nollvision för våld i nära relation.
-
Allt fler studenter går webbkursen
2021-08-30
Antalet studenter som genomfört webbkursen om våld har ökat stadigt de senaste åren. Hittills har fler än 9 600 studenter genomfört kursen.
-
”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”
2021-04-28
Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
-
Kunskap om våld ökar patientsäkerheten hos 1177
2020-08-21
Medarbetare på sjukvårdsrådgivningen 1177 VPT i Region Halland får utbildning om våld tillsammans med ambulanssjukvården, sjukresor samt handläggare inom färdtjänst. I Region Uppsala har utbildningsinsatser av medarbetare på 1177 lett till att rutiner för hanteringen av sekretess har tagits fram.
Carola Söderberg på 1177 i Region Halland. Foto: Jonas Arneson -
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
2020-06-11
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
2020-02-05
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Nyanställda i vården utbildas om våldsutsatthet
2019-12-02
På avdelningen för geriatrisk och neurologisk rehabilitering på Akademiska sjukhuset i Uppsala får alla nya medarbetare gå NCK:s webbaserade introduktionskurs om våld, sedan ett år tillbaka.
– Det är den mest intressanta kursen för nyanställda, säger Hanna Barck som jobbar som fysioterapeut.Hanna Barck arbetar som fysioterapeut på en geriatrikavdelning i Tierp. Foto: Mikael Wallerstedt. -
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
2019-10-22
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
2019-10-16
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Ambulanspersonal gör orosanmälningar efter utbildning
2019-06-11
Barnskyddsteamet i nordöstra Skåne hjälper och stöttar hälso- och sjukvårdspersonal i frågor kring barns utsatthet. Efter en särskild utbildningsinsats hos ambulanssjukvården om våld i nära relationer och barns utsatthet har antalet orosanmälningar till socialtjänsten från ambulanspersonalen ökat.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
2019-03-04
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Samverkansprojekt i Piteå förebygger sexuellt våld
2018-12-21
Intresset för att prata om sex och samtycke är stort bland unga. Inte minst sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Och ungdomarna har bra koll på vad som gäller. Det upplever ungdomsmottagningen i Piteå som hoppas att deras uppsökande verksamhet i skolorna ska verka våldsförebyggande.
Malin Lundström och Ingela Norén från ungdomsmottagningen i Piteå berättar om sex och samtycke för eleverna i klass 9 i Solanderskolan i Öjebyn. Foto: Olivia Markström -
Skyddat sökord införs i journal hos tandvården
2018-10-28
Folktandvården Uppsala är först i landet med att införa ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Detta efter att man beslutat att göra tandvårdsjournalerna tillgängliga för patienterna via internet.
Isabel Brundin, allmäntandläkare vid Folktandvården på Liljeforstorg, tycker det är bra att det nu går att dokumentera våldsutsatthet i nära relationer under ett skyddat sökord i tandvårdsjournalerna. -
Folktandvården Skåne utbildar all personal om våld
2018-10-15
Med materialet från NCK:s webbstöd för vården som grund kommer all personal inom Folktandvården Skåne, 1 450 personer, att utbildas om våld i nära relationer. Målsättningen är att upptäcka, bemöta och dokumentera samt hänvisa våldsutsatta patienter vidare till ytterligare stöd.
Tandläkaren Ripanjot Sivia och tandsköterskan Nazanin Tehrani vid Folktandvårdens klinik på Fäladstorget i Lund. Foto: Linus Höök -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
2018-09-20
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Daglig avstämning på akuten om barn som far illa
2018-06-08
Vid dagliga avstämningsmöten på barnakuten på Huddinge sjukhus uppmärksammas barn som misstänks fara illa. Rutinen lever kvar från Huddingeprojektet om våld i nära relationer som genomfördes för fyra år sedan. Syftet är att upptäcka barn som far illa och bli bättre på att göra orosanmälningar till socialtjänsten.
Lina Ringman Andersson och Lisa Skotte ser till att alla viktiga dokument som gäller våld i nära relationer
finns samlade i en pärm som är lätt tillgänglig för personalen på barnakuten. -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
2018-01-09
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
2018-01-08
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Extern samverkan ett nyckelord i Norrbotten
2017-12-19
En gemensam plattform på webben är en viktig del av den externa samverkan i Region Norrbotten. Vinsterna med ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen är många, inte minst för dem som utsätts för våld.
Moa Lygren, från Norrbotten, deltar i ett av landstingsnätverkets möten på NCK i Uppsala. -
Region Uppsala utvecklade lösning för dokumentation
2017-12-01
Region Uppsala var först i Sverige med införandet av elektroniska patientjournaler. Behovet väcktes då av ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Den lösning som utarbetades i Uppsala lade grunden till ett gemensamt regelverk för hela landet.
-
Bredd och förankring viktigt vid intern samverkan
2017-11-20
Intern samverkan har stått i fokus när Landstinget Blekinge startat om sitt arbete med våld i nära relationer. Med hjälp av en arbetsgrupp med representanter från flera olika verksamheter vill de skapa ett brett engagemang för frågan och förankring i hela chefsledet.
-
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
2017-09-20
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.