”Våld mot mamman innebär en risk för barnens hälsa”

2021-04-28

Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.

– Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att ställa frågor om våld. Om mamman utsätts för våld innebär det en påtaglig risk för barnens utveckling och hälsa, säger Maria Lind, vårdutvecklare för barnhälsovården vid Region Örebro län som tillsammans med Cristina Maria Lind, hon har kort ljust hår och är klädd i skjorta och beige stickad tröja. Gillå, vårdutvecklare för barnhälsovården vid Region Värmland initierade arbetet för att införa rutinfrågor.

Det är i samband med ett besök på BVC när barnet är cirka två månader som kvinnorna får svara på frågor om utsatthet för våld. Vid det tillfället går sjuksköterskan även igenom ett frågeformulär om nedstämdhet efter förlossning med alla mammor.

Beslutet om att utbilda alla sjuksköterskor om våld samt att införa ett frågeformulär även om våld fattades 2016.

Det formulär som används är ”Våld i familjen”, Vif, som är en vidareutveckling av ”Partner Violence Screen”, PVS, som utarbetats av forskare i USA. Frågorna är konkret formulerade och tar upp fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.

Forskare undersökte möjligheten att införa frågor på rutin

Arbetet med att införa rutinen startade redan 2014. Barnhälsovården inom Region Örebro län och Region Värmland beslutade tillsammans med forskare vid Karlstad och Örebro universitet Rapporten om att ställa frågor om våld till kvinnor som kommer till BVC att undersöka möjligheten att på BVC ställa frågor om våld till alla kvinnor. Forskningsprojektet studerade kvinnors upplevelse av att få frågor samt sjuksköterskornas upplevelse av att ställa dem.

Studien visade att en majoritet av kvinnorna som deltog i undersökningen uppskattade att ha blivit tillfrågade och samtliga sjuksköterskor ansåg att det var viktigt att ställa frågorna.

– Eftersom projektet föll så väl ut beslutade båda regionerna att införa rutinen brett, säger Maria Lind.

Men enligt studien fanns det även svårigheter att lösa. I vissa delar av regionen finns det många invånare som inte talar svenska, en del kan heller inte läsa.

– Vi har inte svårt att få kvinnorna att komma på besöken men ibland är de inte ensamma. Männen följer också med till BVC och förstår inte alltid varför vi vill prata med kvinnan ensam. Då kan vi inte ställa frågorna. I de fallen tar vi om möjligt upp ämnet vid ett senare tillfälle, säger Maria Lind.

Frågor om våld översatta till sju språk

Regionerna insåg också tidigt att frågeformuläret måste översättas för att göra det möjligt för fler att förstå. Om kvinnan är analfabet ordnar BVC med tolk via telefon.

– Vi har låtit översätta frågeformuläret till sju språk. De vanligaste språken i regionen är arabiska, somaliska och syrianska. Men vi möter också kvinnor som pratar ovanligare språk och då tar vi hjälp av tolk. Vi har diskuterat vilka språk som vi ska låta översätta till. När vi inte kan kommunicera på kvinnans språk uppstår en ojämlikhet som inte är bra, säger Maria Lind.

Enligt Maria Lind förklarar sjuksköterskorna också för kvinnorna varför frågorna ställs, att det är ett brott att utsätta någon för våld och att barnkonventionen är en del av svensk lag.

– För dem som talar annat språk än svenska använder sjuksköterskorna frågeformuläret mer som ett stöd i ett samtal. Sjuksköterskorna behöver omformulera mycket för att nå fram med budskapet. Men det gäller också generellt för allt som vi tar upp inom barnhälsovården, vi ska möta varje person utifrån sina förutsättningar, säger hon.

"BVC:s uppgift är att starta en process"

Ännu har ingen kvinna svarat ja på frågan om hon är utsatt för våld av en aktuell partner, säger Maria Lind. Däremot har kvinnor svarat att de har varit utsatta av en tidigare partner. Men det har hänt att kvinnor har ringt till BVC långt senare och berättat att de var utsatta för våld när de fick frågorna.

– När vi ställer frågor startar vi en process, det är den uppgiften vi har inom barnhälsovården. Vi kan normalisera frågan och slussa kvinnor vidare. Sjuksköterskornas erfarenhet är att de får en fördjupad relation till kvinnorna och ett öppnare samtal av att ta upp utsatthet för våld med dem, säger Maria Lind.

Dokumentation under skyddat sökord

Eftersom BVC har ansvar för barnet hanterar sjuksköterskorna främst barnets journal. BVC har även tillgång till kvinnans primärvårdsjournal för dokumentation om insatser, antingen det gäller nedstämdhet eller utsatthet för våld.

– I barnets journal dokumenteras alltid att frågan om våld har ställts, men bara just att frågan har ställts och inget om kvinnans svar, säger Maria Lind.

– Om BVC gör en insats för kvinnan ska det dokumenteras i hennes primärvårdsjournal. BVC tillhör primärvården och båda har regionen som huvudman. Svaret är dolt, det dokumenteras under det skyddade sökordet ”våldsutsatthet” som finns i alla journaler. Frågeformuläret som används som grund är ingen journalhandling utan enbart ett stöd för samtalet, säger Maria Lind.

Hittills har enbart kvinnor som fött barn inkluderats i frågerutinen. Det är en av de saker som vi behöver arbeta vidare med, till exempel får inte de kvinnor som har adopterat barn några frågor, enligt Maria Lind.

– Vi har även diskuterat om och i så fall hur vi bör ställa frågor till männen. Samtidigt vet vi enligt statistiken att majoriteten av dem som utsätts för allvarligt fysiskt våld är kvinnor, säger hon.

Arbetet inom barnhälsovården har även fått effekter på mödrahälsovården.

– Båda regionerna arbetar nu på samma strukturerade sätt och med samma frågeformulär även inom mödrahälsovården. Vi fattade det beslutet för att öka igenkänningen, när frågorna återkommer skapas en trygghet för både kvinnorna och sjuksköterskorna, säger Maria Lind.

Mer material

Örebro universitets forskningsrapport ”Att inom Barnhälsovården i Landstinget Värmland och Region Örebro län fråga om våld i nära relationer” (pdf, 2018)

Forskningsartikel om verktyget Partner Violence Screen ”Accuracy of 3 Brief Screening Questions for Detecting Partner Violence in the Emergency Department”, Kim M. Feldhaus, MD; Jane Koziol-McLain, RN, MS; Holly L. Amsbury; et al (pdf, 1997, JAMA)

Infogeneratorn som är ett webbaserat verktyg från Länsstyrelserna hjälper yrkesverksamma i kommuner, regioner och idéburen sektor som arbetar mot våld i nära relationer att ta fram kvalitetssäkrad information att ge till våldsutsatta på 24 olika språk.

Information om Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 finns på 29 språk förutom svenska. Den finns också på punktskrift. Via Kvinnofridslinjens webbplats går det enkelt att skriva ut information om stödtelefonen på flera olika språk samt att beställa material.