Rutiner och vårdprogram ger stöd i arbetet mot våld
Rutiner och vårdprogram för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor är ett stöd i det praktiska arbetet. Tydliga rutiner har bland annat visat sig vara viktigt för att personal ska ställa frågor om våld till patienterna.
I dag har alla regioner någon form av vårdprogram för omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor. Det finns ofta även lokala rutiner ute i de olika verksamheterna. Rutiner underlättar för personalen och säkerställer att patienten får ett adekvat omhändertagande.
En viktig rutin är att ställa frågor om våld. En annan att anmäla till socialtjänsten om ett barn misstänks fara illa.
Anmäla misstanke om barn som far illa
All personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är enligt lag skyldiga att anmäla till socialnämnden om man får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa.
Webbstödets sida om att anmäla oro för barn som far illa
Expertintervju med forskaren Björn Tingberg om betydelsen av orosanmälan
Översatta frågor om våld når fler kvinnor inom barnhälsovården
LÄRANDE EXEMPEL. Barnhälsovården i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.
Lärande exempel om regionernas arbete med att ställa frågor om våld till kvinnor som kommer till barnhälsovården.
Tandläkare frågar patienter om våld
LÄRANDE EXEMPEL. På tandvårdskliniken Liljeforstorg i Uppsala ställer personalen frågor om utsatthet för våld till alla patienter. Där pågår ett pilotprojekt för att fler patienter ska få frågor och med hjälp av ett skyddat sökord dokumenteras våldsutsattheten i journalen.
– När vi har sökordet finns det en möjlighet att dokumentera om vi skulle upptäcka att det förekommit våld, säger Isabel Brundin.
Reportaget om tandläkarna i Uppsala som ställer frågor om våldsutsatthet
Frågor om våld i ambulansen
LÄRANDE EXEMPEL. Ambulanspersonalen har goda möjligheter att ställa frågor om våldsutsatthet till sina patienter. De kommer dessutom ofta ända in i hemmiljön och kan uppmärksamma om det finns barn som far illa. Det menar Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska i Sundsvall.
Reportaget om att ställa frågor om våldsutsatthet i ambulansen
Kartläggning av vårdens insatser
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har kartlagt samtliga regioners vård och stöd till patienter som utsatts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld.
I rapporten "Hälso- och sjukvård för våldsutsatta. Så kan arbetet utvecklas" identifierar SKR sex faktorer som innebär utmaningar för vården, däribland att det kan vara svårt att prioritera samtal om våld.
SKR:s webbsida om kartläggningen av hälso- och sjukvårdens insatser för våldsutsatta
Socialstyrelsens krav på rutiner
I författningen "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4)" ställs det krav på att vårdgivaren fastställer rutiner för arbetet med patienter som utsätts för våld.
8 kap. Vårdgivarens ansvar
Rutiner
1 § Varje vårdgivare ska fastställa de rutiner som behövs för att utveckla och säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta och barn som bevittnat våld.
2 § Vårdgivare som i sin verksamhet tar emot barn eller deras närstående ska fastställa rutiner för hur anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska fullgöras vad gäller ett barn som kan vara våldsutsatt eller kan ha bevittnat våld.