”Alla ska kunna ha en säker kontakt med vården”
Åsa Witkowski, enhetschef på Nationellt centrum för kvinnofrid.
Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren när det gäller skyddade personuppgifter?
– Fler personer har fått skyddade personuppgifter. En majoritet av dessa är kvinnor och en vanlig orsak till att man ansökt om skyddad folkbokföring är att man utsatts för hot av en tidigare partner. Ökningen innebär att kontakterna blir fler mellan patienter som har skyddade uppgifter och vårdpersonal. Det skapar en ökad medvetenhet och alla regioner jobbar aktivt med att förbättra sina rutiner. Alla ska kunna ha en säker kontakt med vården och vårdpersonalen har en skyldighet att jobba med journalföringen på ett patientsäkert sätt.
Vad görs för tillfället inom regionerna i denna fråga?
– Man behöver vidta olika åtgärder beroende på vilken risk som finns med besöket i vården. I vissa fall används exempelvis reservpersonnummer. Det kan ibland vara nödvändigt, men det finns också andra sätt att säkerställa att åtkomsten är skyddad. För att vårdpersonal ska kunna göra den bedömningen och förmedla det till patienten krävs kunskap.
– Den interna sekretessen fungerar bra och det är tydligt signalerat i den elektroniska journalen när en person har skyddade personuppgifter. Det man behöver säkerställa är att överlämningar sker mellan olika enheter så att vårdkontakten blir så smidig som möjligt för patienten.
Vad är viktigt för vårdpersonal att ha i åtanke när de ska hantera en patient med skyddade personuppgifter?
– En viktig aspekt i detta är att diskutera med patienten och besluta saker i samråd, exempelvis hur kontakten ska vara fortsättningsvis, om det fungerar med brev eller om det finns andra kontaktvägar som känns trygga. Man kan också fråga patienten vad som är skyddsvärt. Namn, personnummer och adress får inte förekomma i journalen om patienten har skyddad folkbokföring.
– Det kan också vara svårt för patienten att veta hur aktiv den själv ska vara. Både patienten och vårdpersonal måste utnyttja de kontaktytor och informationstillfällen som redan existerar. Stäm gärna av och fråga om patienten är medveten om att hen inte kallas automatiskt till exempelvis mammografiscreening eller för vaccination och att det ibland åligger patienten att ta kontakt eller komma på drop-in. Sådan information kan patienten också själv ta del av via 1177.se.
Vilket stöd finns tillgängligt för vårdpersonalen?
– Utbildningar erbjuds regelbundet, men att ha rutiner och beredskap är något som varje region måste arbeta med. Det gäller att planera väl och vara förberedd. De rutiner som inte används dagligen är svårare ha färskt i minnet, men just därför är det viktigt att de finns på plats som stöd. Även om det finns en regionövergripande rutin behöver den brytas ner i lokala rutiner för både slutenvården och öppenvården.
– Sedan ska det även finnas någon att rådfråga. Mer seniora kollegor eller en chef är ofta en bra början, men man kan också samråda med regionjuristen eller chefsläkare om det krävs.
Vilka utmaningar och behov kvarstår när det gäller personer med skyddade personuppgifter?
– Det finns utmaningar i arbetet, särskilt kopplat till hur digitaliserad vården är och att det ofta är flera aktörer inblandade, såsom regionerna, Inera och E-hälsomyndigheten. Stödet av digitala system måste förbättras och det måste finnas fungerade rutiner mellan verksamheter när det gäller exempelvis läkemedelsförskrivning och sjukskrivning.
– En patient med skyddade personuppgifter kan komma in när som helst under veckan eller dygnet. Det kräver en bred medvetenhet och de befintliga rutinerna testas, ses över och även förbättras.
Förbättrat stöd via 1177 Vårdguiden på telefon
För sjuksköterskorna som svarar i telefon för 1177 Vårdguiden finns flera hjälpmedel för att kunna ge ett bra och enhetligt stöd till våldsutsatta och personer med skyddade personuppgifter. Sjuksköterskorna har både rutiner, faktablad och möjligheten att dölja information i den journal som patienten har tillgång till via nätet.
Charlotte Ahlström som är kvalitets- och utbildningsansvarig på 1177 Vårdguiden på telefon har under flera år arbetat tillsammans med Inera och en arbetsgrupp för att både förbättra stödet för sjuksköterskorna som svarar i telefon och med att utbilda kollegor i de system som används:
– Vi ställer frågor om våld baserat på symtom som patienten beskriver. Om det är sådant som vi bedömer ska omfattas av särskilt skydd, skriver vi in det i en ruta som är dold för patienten när den tittar i sin journal via nätet, så att det inte finns risk att våldsutövaren ser uppgifterna. Tidigare kunde man i journalen se en rest av att personen kontaktat 1177 Vårdguiden på telefon och även om journalanteckningen inte var synlig så fanns en markering att en journalföring hade gjorts. Det är nu borttaget. Dessutom finns möjlighet att få hela journalen skyddad, så att den inte visas i journalen via nätet.
– I de fallen är det viktigt med tydlighet från vårdpersonalens sida, så att patienten vet vad som sker och kan lita på att uppgifterna hanteras på ett säkert sätt. Vi måste berätta att vi kommer att skydda journalen och vara tydliga med att vi delar upp informationen och lägger viss information så att den döljs, säger Charlotte Ahlström.
Faktablad och stöd för att hänvisa rätt
Nytt sedan förra året är sjuksköterskorna på 1177 Vårdguiden på telefon har ett hänvisningsdokument där varje region har information om vart patienten kan vända sig för stöd eller vård, samt kontaktuppgifter till socialtjänst och polis. Personalen har också stöd av ett nyligen framtaget faktablad om våld i nära relationer, med information och exempel på frågor att ställa om våldsutsatthet.
– Sedan tidigare har vi även vårt bildverktyg, där patienten kan skicka bilder på blåmärken eller andra skador, för att vi lättare ska kunna bedöma vilken vård och vilket omhändertagande som krävs. Bilder läggs däremot inte i journalen och är inte åtkomliga för patienten själv att kunna se. De bilderna sparas i ett separat system och kan lämnas ut om polisen begär det, men används eller nås inte i några andra sammanhang, säger Charlotte Ahlström.
Särskilda utmaningar på telefon
Att enbart ha kontakt med patienten över telefon innebär särskilda utmaningar kopplade till patientens säkerhet, beskriver Charlotte Ahlström:
– Något som kan vara extra svårt när man har kontakt med patienten via telefon är att man inte kan vara helt säker på personens identitet. Det kan vara en annan person som ringer upp för att få information och då är det viktigt att hålla sig till de rutiner som finns och inte lämna ut några uppgifter som kan äventyra patientens säkerhet.
– Vi uppmanar alltid patienten att kontakta eller besöka den mottagning där den är listad och vi försöker inte hjälpa till genom att säga namnet på mottagningen eller orten där man ser att personen är listad. Det är också viktigt med ja eller nej-frågor, som ger patienten en möjlighet att svara utan att själv behöva säga att den inte kan prata. Vi tar inte heller upp känsliga ämnen om patienten är på högtalartelefon, då vi inte kan veta vem som befinner sig i rummet, säger Charlotte Ahlström.
Fler samtal från personer med skyddade personuppgifter
Det blir allt vanligare att människor lever med skyddade personuppgifter enligt Skatteverket. Antalet personer med skyddade personuppgifter har nästan fördubblats de senaste tio åren och den ökningen är något som även märks i samtalen till 1177 Vårdguiden.
– Jag märker helt klart att det blivit en ökning av samtal som rör personer som har skyddade personuppgifter och jag märker framförallt en ökning av samtal som gäller barn med sådant skydd. Det är givetvis en trist utveckling, men har man sådana kontakter ofta innebär det också att vi som personal blir mer trygga med att hantera dessa frågor, säger Charlotte Ahlström.
– På 1177 Vårdguiden på telefon har de flesta sjuksköterskor arbetet länge och när vi läste sjuksköterskeutbildningen var det inte lika vanligt att prata om våldsutsatthet och skyddade personuppgifter, men dagens sjuksköterskeutbildning tar upp dessa viktiga frågor i större utsträckning. För oss är det här i högsta grad levande frågor som vi diskuterar löpande när vi har reflektioner med kollegor och grupphandledning, avslutar Charlotte Ahlström.