Analysverktyg som synliggör individens behov
Våld i nära relationer påverkar individer olika. Det beror på hur deras livsvillkor ser ut. Kön, sexualitet, etnicitet, klass och ålder är sådant som formar livsvillkoren och för att få syn på detta kan ett så kallat intersektionellt perspektiv användas.
Ett intersektionellt perspektiv kan bidra till att vårdens bemötande anpassas till individen. Perspektivet är i grunden normkritiskt. Det innebär att det ifrågasätter förutfattade meningar och granskar de processer som skapar idéer om vad som är ”normalt” och vad som är ”avvikande”.
Ta hänsyn till patientens hela livssituation
I mötet med exempelvis äldre kan det vara bra att ställa frågor för att motverka eventuella förutfattade meningar. Vad har egentligen hänt den äldre kvinnan som har blåmärken på bålen? Har hon ramlat som hon säger eller har hennes barn som hon är beroende av knuffat henne?
Samma hållning kan också hjälpa till i mötet med kvinnor med utländsk bakgrund, med hbtqi-personer eller med kvinnor med funktionsnedsättning. Exempelvis om en ung kvinna med utländsk bakgrund söker vård och har kvinnligt sällskap med sig är det bra att reflektera över flera faktorer. En faktor att fundera över är till exempel vem förövaren är. Det kan vara så att kvinnan är utsatt för våld i en hbtqi-relation med små möjligheter att lämna förövaren på grund av sviktande språkkunskaper och avsaknad av eget boende.
Metodstöd från länsstyrelserna om intersektionalitet
Länsstyrelserna lanserade under 2018 metodstödet ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer” för att stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
– Vi vill lämna synsättet som säger att det finns särskilt sårbara grupper för att fokusera på samhällets ansvar och tala om ett svagt samhälleligt skydd. Syftet med metodstödet är att rusta verksamheter så att de är lika bra för alla, säger Frida Darj vid Länsstyrelsen Skåne som var projektledare för metodstödet.
Studie i USA bland stödsökande kvinnor myntade begreppet
Begreppet intersektionalitet myntades av juridikprofessorn Kimberlé Crenshaw 1991 i artikeln ”Mapping the Margins: Intersectionality, Identity Politics and Violence Against Women of Color”. I artikeln beskriver Crenshaw en studie där hon undersökt behoven hos kvinnor som söker stöd hos kvinnojourer i Los Angeles. Studien visade att kvinnorna ofta hade en livssituation där de behövde stöd inom fler områden än endast utsattheten för våld. Flera av kvinnorna var utsatta för rasistisk diskriminering. En konsekvens av det var fattigdom och arbetslöshet. Brist på ekonomiska resurser försvårade för kvinnorna att lämna relationen där de blev utsatta för våld.
I sin analys pekar Crenshaw på att socialtjänsten anpassat sin kommunikation och sina insatser framför allt utifrån vita medelklasskvinnors behov. Detta trots att livssituationen för de kvinnor som kom till jourerna villkorades utifrån flera olika maktordningar, baserade på rasifiering, klass, kön och sexualitet.
Källa: ”Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer”.
Länsstyrelsernas publikation "Intersektionella perspektiv på våld i nära relationer" (pdf, 2018)