Regionala skillnader i arbetet med barnfridsbrott
2022-07-06
Vid NCK:s och Barnafrids seminarium om det nya barnfridsbrottet poängterades bland annat hur viktigt det är att det finns kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att få en förståelse för barnfridsbrottet.

Tisdag 5 juli arrangerade Nationellt centrum för kvinnofrid tillsammans med Barnafrid vid Linköpings universitet Almedalsseminariet ”Ett år med barnfridsbrottet – vad har det inneburit för barn och mammor som utsatts för våld?”
I panelen medverkade Rebecca Rehnström, senior åklagare, Utvecklingscentrum, Åklagarmyndigheten, Mikaela Magnusson och Sandra Skoog, båda utredare på Barnafrid, Linköpings universitet, Hanna Palhamn Szabó, universitetsadjunkt, och Annika Engström, projektledare, båda på NCK, Uppsala universitet.
Barnfridsbrottet infördes 1 juli 2021 och innebär att det är straffbart att låta barn bevittna vålds- och sexualbrott mellan närstående. Barnet betraktas som ett brottsoffer på samma sätt som den som har utsatts för brottet.
– Det ger en helt annan status till brottet. Vi vet att konsekvenserna blir minst lika allvarliga för barnen som för dem som direkt utsätts för brottet. När man blir ett brottsoffer har man tillgång till ett helt annat stöd i samhället. De här barnen ska vara inkluderade i det och få komma till Barnahus, sa Sandra Skoog från Barnafrid under seminariet.
Regionala skillnader
Hon tog även upp en enkätundersökning som Barnafrid skickat ut till landets Barnahus i början av hösten. Den visade på att det finns regionala skillnader i hur man arbetar med barnfridsbrott. Många av de som svarade efterlyste en nationell samsyn kring arbetet.
Rebecca Rehnström, senior åklagare, påpekade att eftersom barnfridsbrottet föranletts av ett annat brott är det inte alltid som barnutredare kopplas in i ärendet.
– Vi måste kunna skifta fokus och se på barnen på samma sätt som på andra brottsutsatta barn.
Sedan lagen trädde i kraft har ett stort antal barnfridsbrott anmälts. Mikaela Magnusson på Barnafrid har gått igenom de 100 första domarna och presenterade under seminariet en sammanfattning. Genomgången visar bland annat att hälften av de 171 målsägande barnen var under sju år. Det vanligaste grundbrottet var misshandel och grov misshandel följt av olaga hot och grovt olaga hot. Av de som stod åtalade var 96 procent män och 4 procent kvinnor. Det vanligaste var att den åtalade var barnens biologiska pappa (80 procent) eller bonuspappa (12 procent). Målsägande för grundbrottet var oftast barnets mamma eller ett syskon.
Hanna Palhamn Szabó från NCK poängterade hur viktigt det är att det finns kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att få en förståelse för barnfridbrottet.
– Se på statistiken, det är tydligt att det handlar om mäns våld mot kvinnor. Tyvärr är det många som inte förstår varför en kvinna inte lämnar en våldsam man. Det måste finnas kunskap och förståelse för normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen i en våldsam relation hos de som utreder brotten, då blir man bättre på att bemöta kvinnan i grundbrottet. Har man inte kunskapen finns det även en risk att man inte fångar upp alla brottstillfällen.
Frågor om våldsutövande
Från publiken fick panelen bland annat frågan vad som krävs för att barnfridsbrottet fullt ut ska ses som ett separat brott.
– Det viktiga är att ha kunskap om brottet och varför det kom till. Brottet är speciellt eftersom fallen ofta utreds av andra utredare än vid andra barnbrott. Därför är det viktigt med intern samverkan, sade Sandra Skoog.
Se på NCK:s andra seminarium i Almedalen: "Tryggare på jobbet än hemma"
Filmat seminarium från Almedalen
Nyheter från NCK
-
Kvinnofridskonferens om våld – genom samverkan görs skillnad
2023-09-04
2023 års kvinnofridskonferens var fullsatt när verksamma inom kunskapsområdet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer samlades i Stockholm. Deltagarna fick ta del av och delade med sig av kunskap och metoder i arbetet för att motverka våld i samhället.
-
Se NCK:s Almedalsseminarier
2023-08-17
NCK arrangerade under årets Almedalsvecka tre seminarier. Här kan du se alla seminarierna textade.
-
Fler samtal än någonsin till Kvinnofridslinjen
2023-07-10
Under årets första sex månader har den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen besvarat 25 058 samtal. I snitt besvarades 138 samtal per dygn. Det är en ökning med 13 procent jämfört med samma period förra året.
-
NCK arrangerar Almedalsseminarium om teknologibaserat våld
2023-06-14
Digitala plattformar och enheter är en stor del av vårt sociala liv, men de kan även möjliggöra våldsutövning i en relation. Under Almedalen bjuder Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) in till seminarium där aktuell forskning i ämnet presenteras.
-
NCK arrangerar Almedalseminarium om stöd till våldsutsatta
2023-06-13
De nya nationella stödlinjerna för våldsutsatta, Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner, har drivits av Nationellt centrum för kvinnofrid sedan mitten på februari. Under Almedalsveckan arrangerar NCK ett seminarium med utgångspunkt i de erfarenheter som finns efter fyra månader.
-
NCK arrangerar ett Almedalsseminarium om eftervåld
2023-06-08
Efter en separation från en våldsutövande partner fortsätter ofta våldet mot den utsatta och myndigheter som egentligen ska skydda kan i stället bidra till att upprätthålla förövarens våld. Nationellt centrum för kvinnofrid arrangerar ett Almedalsseminarium om eftervåldet där bland annat jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg deltar.
-
Webbkurs ger ökad kunskap om våld
2023-05-29
För att ta reda på vilket stöd Webbkurs om våld ger till medarbetare som möter våldsutsatta i sitt dagliga arbete har en studie gjorts av forskare vid Stockholms universitet.
-
Nätverk för myndighetssamverkan växer
2023-05-08
Nätverket Nationell myndighetssamverkan och kunskapsutbyte för kvinnofrid har under våren fått två nya medlemmar: Skatteverket och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
-
EU-projekt ska höja kunskapen om våld hos sjukvårdspersonal
2023-03-29
NCK deltar i det EU-finansierade projektet VIPROM (Victim protection in medicine) där totalt fem länder ingår. Syftet med projektet är att ta fram utbildningsprogram om våld i nära relation och sexuellt våld till olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdssektorn.
-
Nationellt centrum för kvinnofrid öppnar två nya stödtelefoner
2023-02-14
NCK har öppnat två nya stödtelefoner för våldsutsatta: Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner. Båda stödtelefonerna riktar sig till personer från 18 år som utsatts för hot och våld i en nära relation eller sexuellt våld. På lanseringsdagen deltog bland andra jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.
Föreståndare Anita Hussénius, NCK, jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister
Paulina Brandberg och verksamhetschef Johanna Belachew, NCK. Foto: Mikael Wallerstedt -
Fortsatt många samtal till Kvinnofridslinjen
2023-02-07
Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen besvarade under förra året 44 678 samtal, vilket är det näst högsta antalet besvarade samtal någonsin. I snitt besvarades 122 samtal per dygn.
-
Många nöjda användare av webbkurs om våld
2023-01-12
Över 96 procent tycker att Webbkurs om våld är bra eller mycket bra. Det visar den användarundersökning som genomfördes under 2022. Andelen som ger kursen högsta betyg har dessutom ökat sedan senaste undersökningen.