Arbetsplatsen kan vara viktig frizon från våld

Tisdagen 5 juli anordnade NCK ett seminarium om arbetsplatsens roll för våldsutsatta. Medverkade gjorde Åsa Witkowski, enhetschef på NCK, Eva Lundgren, enhetschef på Försäkringskassan, och Klara Bolinder, senior handläggare på Kriminalvården.

Seminariet inleddes av Åsa Witkowski som tog upp hur viktig arbetsplatsen kan vara för den som är utsatt för våld.

– Isolering och kontroll är en stor del av en våldsam relation. På arbetsplatsen kan man som våldsutsatt uppleva en viss frihet och att man är värd någonting, sa Åsa Witkowski.

Hon tog vidare upp de allvarliga konsekvenser som våldsutsatthet kan ha för den psykiska och fysiska hälsan i form av stress, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, kronisk smärta och riskbruk, vilket i sin tur kan påverka arbetsförmågan.

Extra fokus under pandemin

Under pandemin då många arbetade hemifrån fick arbetsplatsens roll för våldsutsatta extra fokus.

– Det var ett stort antal arbetsgivare som tog kontakt med NCK för att få information om hur de kunde arbeta med frågan. Många satte i gång ett arbete att säkra rutiner för att säkerställa hur arbetstagare har det, sa Åsa Witkowski.

På Försäkringskassan på Gotland har man i flera år arbetat med mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom att ställa frågor till sina kunder. Sedan 2019 har de arbetat med att även ställa frågor till sina medarbetare:

– Vi har tagit fram ett metodstöd till chefer och om hur man kan stötta som kollega. Vi har också webbutbildningar som medarbetarna ska gå och återkommande teman på arbetsplatsträffar där temat tas upp. Vi diskuterar till exempel fiktiva case och tar upp hur vi kan agera, berättar Eva Lundgren.

På Kriminalvården finns inget nationellt uppdrag att fråga medarbetare men det finns lokala initiativ, bland annat på Hinseberg där Klara Bolinder arbetar.

Hon tog upp vikten av att förankra arbetet på ledningsnivå.

– Man måste ta det i flera steg. Börja med ledningsgrupp och högsta chef. Annars är det svårt att fortsätta arbetet. Det är också viktigt med kunskap. Vi måste veta hur det ser ut: Hur många är till exempel utsatta i samhället? Sedan kan man gå vidare och ta reda på vilket stöd som finns runt omkring: Vad kan företagshälsovården göra? Vilka kvinnojourer och vilken socialtjänst finns i närheten?

Viktigt med rutiner

Samtliga i panelen betonade vikten av att det finns rutiner för hur man ska ställa frågor om våld och vad man ska göra med svaret. På Försäkringskassan ställs frågor under medarbetarsamtalet.

– Det är ett sätt för oss chefer att bli trygga i att ställa frågan. Det blir lättare om frågan ställs till alla och det ger även signal till medarbetare att frågan är viktig för arbetsgivaren och att den tas på allvar, sa Eva Lundgren.

Det är även viktigt att kunna hantera ett nej som svar, något som kan vara väldigt frustrerande när man vill erbjuda hjälp.

– Ha tålamod! Det tar ofta tid innan någon berättar om sin våldsutsatthet, sa Klara Bolinder.

Åsa Witkowski påpekade att man som chef kan ringa till Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 för att få råd och stöd inför ett samtal.

Från publiken fick panelen bland annat frågor om att även ställa frågor om våldsutövande, något som både Försäkringskassan och Kriminalvården gör. Eva Lundgren och Klara Bolinder påpekade dock att det är svårare att upptäcka.

– Vi jobbar ju med förövare så vi har det perspektivet med oss. Jag tror inte att någon förövare svarar ja på frågor om våldsutövande men det kan väcka en medvetenhet hos medarbetaren. Det finns ett signalvärde i att vi inte accepterar våld. Man kan även hänvisa till aktörer som arbetar med våldsutövare, sa Klara Bolinder.

Se på NCK:s andra seminarium i Almedalen: "Ett år med barnfridsbrottet"

Filmat seminarium från Almedalen