Forskning och praktik för yrkesverksamma på NCK-dagarna

2022-09-27

På årets NCK-dagar fick deltagarna bland annat lära sig om vilken roll ett målsägarbiträde har, konsekvenser av barns utsatthet vid våld i nära relationer och vad forskningen säger om våld i hbtqi-relationer.

NCK-dagarna arrangerades 13–14 september i Universitetshuset i Uppsala. Förra året livesändes dagarna digitalt på grund av pandemin men i år var det dags att återigen samlas på plats.

– Det man vinner på att träffas på riktigt är att deltagarna har möjlighet att prata med varandra, ta del av andras arbetssätt och utbyta erfarenheter, säger Frida Svanberg, universitetsadjunkt på NCK och moderator under NCK-dagarna.

Dagarna riktar sig yrkesverksamma som möter våldsutsatta i sitt arbete eller jobbar med våld på annat sätt. Programmet innehåller både en introduktion till kunskapsområdet och fördjupning inom vissa områden.

– Det är två fullspäckade dagar med föreläsningar om aktuell forskning och praktiskt arbete. Vi vill att det ska vara inspirerande och kunskapshöjande och att deltagarna förhoppningsvis även får nya verktyg i arbetet, säger Frida Svanberg.

De cirka 200 deltagarna kom bland annat från bland annat socialtjänst, hälso- och sjukvård, ideell sektor, rättsväsende och universitet och högskola.

Konsekvenser av barns våldsutsatthet

Första dagen inleddes av Frida Svanberg med introduktion av NCK och Sveriges arbete mot mäns våld mot kvinnor. Därefter föreläste Ivana Bragman, universitetsadjunkt på NCK, om normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen i det praktiska arbetet.

Gun Heimer professor emeritus, och Steven Lucas, docent och barnhälsovårdsöverläkare, som båda ingick i forskningsgruppen för NCK:s befolkningsundersökning Våld och hälsa, föreläste om vilka allvarliga långsiktiga konsekvenser barns våldsutsatthet kan få. Gun Heimer tog upp att forskningen visar på att våldsutsatthet i ung ålder är en stor riskfaktor för upprepat våld längre fram i livet. Steven Lucas talade om fysiska och psykiska effekter av att utsättas för fysiskt eller psykiskt våld eller att vara vittne till våld i familjen. Båda två underströk vikten av preventivt arbete.

– Vi är vid ett vägskäl där vi måste börja arbeta preventivt. Det har gjorts prevalensstudier, vi vet att våldet finns och att det är utbrett. Nu måste vi arbeta förebyggande, sa Gun Heimer.

– Det finns starka skäl till att arbeta med förebyggande insatser för att barn inte ska bli utsatta över huvud taget, sa Steven Lucas.

Han presenterade projektet Barnsäkert, som används i sex regioner, vars syfte är att utrusta barnhälsovården med en allsidig och praktisk metod för att identifiera psykosociala risker.

Även nästa programpunkt handlade om hur man praktiskt kan arbeta med barn som har utsatts för våld. Irma Sahlin, familjebehandlare från Uppsala kommun, presenterade exempel på hur man arbetar i kommunen för att ge stöd till utsatta barn.

Dagens sista programpunkt stod advokaten Sabina Böö för. Hon berättade om processen från anmälan till rättegång och om målsägarbiträdets roll under vägen.  

Våld i hbtqi-relationer 

Dag två ägnades åt fördjupning kring våld i hbtqi-relationer och det hedersrelaterade våldets problematik. Professor emeritus Gun Heimer och forskaren Carin Holmberg föreläste om forskningen om våld i samkönade relationer. Carin Holmberg underströk hur viktigt det är att forskning och arbetet mot våld fokuserar på strukturellt sårbara grupper. 

– Då blir samhällets brister i insatser och skydd det centrala. Det som samhället erbjuder håller inte måttet och grupperna syns inte i forskningen.

Hon lyfte särskilt fram homosexuella män och bisexuella kvinnor som osynliga grupper när det kommer till våld i nära relationer.

Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator, fortsatte på samma tema och talade om hjälp, stöd och bemötande när det gäller våld i hbtqi-relationer.

– Det handlar inte om enskilda individer utan det är en strukturell fråga. Om man bryter från heteronormen måste man själv komma ut och berätta och det är det som gör det svårt. Ett heteronormativt bemötande gör att hbtqi-personer inte får ett bra bemötande i till exempel sjukvården. Det leder ibland till livshotande konsekvenser eftersom man undviker att söka sjukvård.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Johan Rosquist, universitetslektor vid Linnéuniversitetet, talade om hedersvåldets problematik med utgångspunkt från sin avhandling. Han har undersökt begreppet heder och hur det har förändrats över tid genom att analysera statliga utredningar som har legat till grund för lagstiftning och sedan tittat på hur polis och domstolar praktiskt hanterar hedersrelaterade brott.

Madeleine Söderberg, utvecklingsledare på MUCF, stod för den praktiska delen på samma tema. Som sista programpunkt presenterade hon MUCF:s webbutbildning ”Rätt att veta! – Hedersrelaterat våld och förtryck”, som är en kurs som ger konkret stöd till yrkesverksamma i att prata med unga om hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel genom simulerade samtal.

Moderatorn Frida Svanberg uppskattade att deltagarna tog aktiv del i diskussionerna under de två dagarna.

– De har varit väldigt engagerade och ställt många frågor. Flera har kommit fram och sagt att det varit intressant och användbart för deras arbete.

Se film om vad deltagarna tyckte om NCK-dagarna 

Nyheter från NCK

Senast uppdaterad: 2022-03-01