NCK stärker sin forskningsprofil

2022-11-17

Nationellt centrum för kvinnofrid stärker nu sin forskningsprofil. En ny professur är under tillsättning och under hösten har två nya forskare tillkommit. Sara Skoog Waller som ska arbeta med forskningsprojektet ”Eftervåld och hälsa” och Nicole Ovesen som ska forska om teknologins roll i våld i nära relationer.

NCK:s föreståndare Anita Hussénius ser satsningen på ytterligare tjänster som ett viktigt tillskott i verksamheten och för arbetet mot mäns våld mot kvinnor:

– NCK:s styrka är kombinationen av den verksamhet som bedrivs inom universitetsdelen och den dagliga kontakten med våldsutsatta kvinnor genom kvinnofridsmottagningen och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Nu stärker vi samarbetet mellan patientverksamheten och forskning och utbildning.

Eftervåld och hälsa

Sara Skoog är filosofie doktor i psykologi och universitetslektor vid Högskolan i Gävle. Hennes forskning handlar bland annat om ensamhet bland kvinnor som utsatts för våld av en partner, om våldet efter en separation och om hur samhällets reaktioner kan påverka våldet. Hon kommer under året på NCK påbörja projektet ”Eftervåld och hälsa” tillsammans med Susanne Mattsson, universitetsadjunkt och forskare på NCK. Projektet kommer bland annat innehålla en större enkätstudie.

– Vi kommer att kartlägga utsatthet för eftervåld bland kvinnor som söker hjälp, vilka former eftervåldet har, hur myndigheter och andra samhällsaktörer involveras i våldet och hur det påverkar kvinnors hälsa och livsvillkor, säger Sara Skoog Waller.

Våldet efter att man lämnat en relation kan ha olika former och till exempel vara fysiskt, psykiskt och ekonomiskt, men ofta handlar det om att förövaren upprätthåller makt och kontroll genom samhällets institutioner, till exempel vid vårdnadstvister eller bodelningar. Även barn kan utsättas för eftervåld, som är kopplat till förövarens rättigheter som förälder.

– Det finns strukturer i de system som egentligen ska hjälpa som istället förstärker eftervåldet och det kan leda till att kvinnor och barn fortsätter leva i allvarlig utsatthet. Det här är aspekter av våldet som är viktiga att förstå och erkänna. Våldet tar inte slut bara för att relationen till förövaren tar slut och samhällets institutioner behöver verktyg för att identifiera och hindra eftervåld, säger Sara Skoog Waller.

Teknologins roll

Nicole Ovesen är filosofie doktor i genusvetenskap och är även knuten till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet. Hennes tidigare forskning har bland annat handlat om våld och hjälpsökande i lesbiska och queera relationer. På NCK kommer hon att arbeta med ett forskningsprojekt som undersöker vilken roll teknologin spelar i våld i nära relationer och vilka konsekvenser det får för den som är utsatt för våld.

– Teknologin utvecklas hela tiden den kan bli en stor del av våldet, till exempel genom att man kan spåra någon eller kräva kontakt via telefonen. Kontrollen går in i alla sfärer av den våldsutsattes liv, även när ens partner inte är fysiskt närvarande, säger Nicole Ovesen.

Men teknologiska och digitala verktyg kan även tillföra något positivt för den som är utsatt för våld och det är något Nicole Ovesen också vill ta fasta på i sin forskning.

– De kan till exempel användas för att samla information, spara bevis, söka stöd i akuta situationer och be om hjälp. Teknologins utveckling har både fördelar och nackdelar när det kommer våld i nära relationer, säger Nicole Ovesen.

Projektet kommer att innehålla olika delstudier, bland annat intervjuer med både våldsutsatta och yrkesverksamma som arbetar i olika stödverksamheter.

NCK:s forskarintervju med Sara Skoog Waller
Sara Skoog Wallers forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank
NCK:s forskarintervju med Nicole Ovesen
Nicole Ovesens forskarpresentation i NCK:s kunskapsbank