Panelsamtal summerade 20 års utveckling

Kvinnofridskonferensen 2018 inleddes med ett panelsamtal. Där deltog Margareta Winberg, som bland annat varit vice statsminister och jämställdhetsminister i tidigare regeringar. Men även Gun Heimer, chef och professor vid NCK, Marianne Ny, överåklagare vid Åklagarmyndigheten och Maria Eriksson, professor i socialt arbete.

Alla har de mångårig erfarenhet inom området och kunde därför tackla uppgiften att sammanfatta utvecklingen de senaste 20 åren. Till att börja med fick de svara på hur de mindes genomförandet av kvinnofridsreformen 1998 som bland annat innebar att ny lagstiftning antogs.

Gun Heimer menade att det var en efterlängtad milstolpe.

– För alla som hade jobbat med frågan var det fantastiskt att det nu blev av och vi ska påpeka att det var en enig riksdag som låg bakom beslutet.

Margareta Winberg berättade att reformen föregåtts av flera års intensivt lobbyarbete bakom kulisserna.

– När det till sist genomfördes såg jag det som ett erkännande av vad så många kvinnor varit utsatta för. Den nya sexköpslagen kanske inte ledde till så många fällande domar men den har haft en normerande effekt och har uppmärksammats mycket internationellt. Där var Sverige en föregångare och en del länder har faktiskt valt att följa efter.

Marianne Ny framhöll bland annat införandet av den nya brottsrubriceringen grov kvinnofridskränkning.

– Vi fick en lagstiftning som var helt annorlunda där man buntade ihop ett antal brott och satte ett tak över det. Det har betytt väldigt mycket och det ställde stora krav på oss inom rättsväsendet.

Stora förbättringar

Vad har då hänt sedan dess? Ganska mycket, om man får tro panelen. Maria Eriksson pekade bland annat på att barn i familjer där det förekommit våld fått ett visst erkännande som brottsoffer. Ett annat stort framsteg på senare år är den förändring av högskoleförordningen som kommer att göra det obligatoriskt med kunskap om mäns våld mot kvinnor på utbildningar till vissa yrken från och med i höst.

Men mer finns också kvar att göra. Margareta Winberg, som idag är ordförande för regionfullmäktige i Jämtland, lyfte bland annat vikten av att hälso- och sjukvården blir ännu bättre på att fråga om våldsutsatthet. Gun Heimer menade att det handlar om en lärande process där vissa kommit längre än andra, exempelvis mödravården.

– Det är naturligtvis oerhört viktigt att ställa frågan eftersom det är ett sätt att nå ut i verkligheten. Och vi måste nå de utsatta kvinnorna. En annan sak som är viktig är att komma ihåg att vi pratar om kriminella handlingar, vi får inte börja se på våldet som någon form av sjukdom.

Mer att göra

Maria Eriksson efterlyste andra organisatoriska lösningar för att hålla ihop hela kedjan så att de utsatta kvinnorna inte ramlar mellan stolarna.

– I dag är det väldigt ojämnt. En del kommuner och landsting jobbar oerhört bra men sedan finns det de som fortfarande inte har kommit igång på samma sätt. Vi behöver tänka mer helhet och hitta fler verktyg för att det inte ska bli glapp. Insatserna måste fungera för dem som drabbas av våldet.

Parallella seminarier

Efter panelsamtalet spreds deltagarna till de olika seminarierna. Många hade haft svårt att välja mellan programpunkterna som innefattade allt från föreläsningar och samtal om intersektionalitet till hedersrelaterat våld och förtryck och våldsförebyggande arbete med mera.

En av deltagarna var Evelina Skog från Länsstyrelsen i Västra Götalands län som bland annat deltog i seminariet om att se till barnets bästa i samband med vårdnadstvister i familjer där det förekommit våld.

– Jag är imponerad av föreläsarna som lyckas få ut så mycket på så kort tid. Som helhet tycker jag att konferensen känns superproffsig, kommenterade hon arrangemanget.

Korta fakta om konferensen:
Namn: Arbetet mot våld – kunskap, erfarenheter och metoder 
Datum: 29–30 maj 2018
Plats: Folkets hus i Stockholm
Invigningstalare: Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren
Antal deltagare: 600
Antal programpunkter: Fyra gemensamma programpunkter och 28 parallella seminarier.
Arrangör: Konferensen arrangerades av Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid som består av 22 olika myndigheter inklusive Sveriges kommuner och landsting samt Länsstyrelserna. NCK är sammankallande för nätverket och ansvarade för det praktiska runt arrangemanget.

Se den film som visades i samband med det inledande panelsamtalet

Läs mer på NCK:s konferenssidor