Aktiva insatser krävs för att upptäcka våldet

Den 16 juni presenterade regeringen ett åtgärdsprogram med 40 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. En av punkterna är att se över behoven av ökade medel till NCK och driften av Kvinnofridslinjen.

2020 års arbete på Nationellt centrum för kvinnofrid har starkt präglats av den pågående pandemin. I mars beslutades att all utbildning skulle bedrivas digitalt för att minska smittspridningen, seminarier blev webbinarier och en stor del av arbetet fick bedrivas på distans. Trots detta har verksamheten liksom tidigare år haft ett högt arbetstempo och omfattande produktion.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, gjorde 19 maj ett digitalt besök på NCK tillsammans med Vivianne Macdisi, regionråd i Uppsala län. Under besöket diskuterades bland annat Uppsala universitets roll i arbetet med att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor.

Möjligheten att söka hjälp när man är utsatt för våld i sin relation minskar vid isolering i hemmet. Under den pågående pandemin är det därför mer angeläget än någonsin att samhällets olika aktörer är uppmärksamma och erbjuder stöd och skydd. NCK har tagit fram en lista med  fyra viktiga åtgärder för att våld i nära relationer ska kunna upptäckas under krisen.

25 års arbete för kvinnofrid, från 1990-talet då mäns våld mot kvinnor började synliggöras allt mer och fram till i dag, summeras i boken ”Kunskap en nyckel till förändring – NCK:s arbete för kvinnofrid”.

Nationellt centrum för kvinnofrid lanserar nu en handledning för gymnasielärare till serienovellerna ”Första helgen i juni” och ”Världens sämsta sommar”. Syftet är att de ska kunna användas för att diskutera samtycke och övergrepp.

Under de senaste veckorna har mäns våld mot kvinnor fått stor uppmärksamhet och NCK:s expertkunskap varit efterfrågad både i mediesammanhang och i det politiska samtalet.
– Behovet av insatser från samhället är stort för att det ska kunna ske en förändring. Det NCK kan bidra med är framförallt kunskap och utbildning som vilar på vetenskaplig grund, säger Agneta Skoog Svanberg, tf. föreståndare för Nationellt centrum för kvinnofrid.

l slutet av mars redovisade NCK ett regeringsuppdrag om att driva, stärka och utveckla den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. I uppdraget ingick även att öka kännedomen om Kvinnofridslinjen.

Under 2020 ökade antalet nya användare av webbkursen om våld med 78 procent jämfört med 2019. I februari 2021 hade totalt 80 000 gått kursen. En anledning tros vara att efterfrågan på digital utbildning ökat under pandemin. Att flera arbetsgivare har beslutat att göra utbildningen obligatorisk för anställda har också gett effekt.

Nationellt centrum för kvinnofrid får under 2021 en förstärkning med sammanlagt 20 miljoner kronor för att utveckla arbetet med att förbättra stödet till kvinnor som utsätts för våld. Det berättade centerpartiets partiledare Annie Lööf i samband med ett digitalt möte med NCK:s ledning 22 januari.
– Det är oerhört glädjande nyheter. Det betyder att vi kan stärka vårt arbete mot våld, arbeta mer långsiktigt och nå ut bredare med kunskap, säger Agneta Skoog Svanberg, professor och tf föreståndare för NCK.

Under 2020 har den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, besvarat 46 723 samtal. Det är en ökning på drygt tio procent jämfört med 2019.
– Det är en fortsatt trend som vi sett sedan 2017, säger verksamhetschef Åsa Witkowski.